1 000 Luleåbor har deltagit. 63 procent har svarat att de kommer att rösta.
– Det är ett otroligt högt valdeltagande om det blir verklighet. Kommunala folkomröstningar brukar ligga mycket lägre. Men även om valdeltagandet inte når över 60 procent så tyder detta på ett starkt intresse och engagemang hos Luleåborna, säger Charlotta Söderberg, statsvetare vid Luleå tekniska universitet.
Folkinitiativets alternativ ett får överlägset starkast stöd, 57 procent. Socialdemokraternas alternativ två får 19 procent. Osäkerheten är dock stor. Nästan en fjärdedel, 24 procent, har ännu inte bestämt sig.
Slutsatsen är att folkinitiativet har en ohotad ledning och kan få uppemot 75 procent av rösterna om trenden håller i sig.
– Det har funnits ett starkt missnöje över tid med Framtidens skola. Men man kan aldrig veta om det bara är de missnöjda som hörs och att en tyst majoritet i stället stödjer kommunledningens linje. Men det här tyder på att bilden som återspeglats är korrekt och att de som är intresserade av frågan också stödjer alternativ ett, säger Söderberg.
Många är fortfarande osäkra. Hur tolkar du det?
– Ganska väntade siffror. Generellt inför val bestämmer sig folk sent. Det är också en fråga som skär igenom partierna. Här finns utrymme att hämta hem väljare sent om aktörerna är aktiva.
Vidare visar opinionsundersökningen att Socialdemokraterna har svårt att mobilisera väljare för sitt alternativ. 39 procent av S-väljarna tänker rösta med folkinitiativet och 24 procent på partiets eget förslag.
– Det visar att det finns ett stort glapp mellan partiet och väljarna, säger Charlotta Söderberg.
Moderaterna har röstat med S i Framtidens skola men valt att stå utanför folkomröstningen. Hela 57 procent av M-väljarna tänker rösta med folkinitiativet medan 21 procent stödjer alternativ två.
– Anmärkningsvärt. Både S och M är i otakt med sina väljare.
Bara drygt hälften av S sympatisörer (56 procent) säger att de kommer att rösta. Motsvarande för M är 60 procent, medan RS och C ligger högt med 89 respektive 87 procent.
– De partier som varit mest högljudda har sina väljare med sig. Att många S-väljare inte tycks bry sig kan tolkas på olika sätt. Antingen är de ointresserade av frågan eller så överlämnar de till partiet att besluta.
Kan det vara så att S väljare är obenägna att rösta eftersom ett högt valdeltagande gör omröstningen mer legitim?
– Det skulle kunna tolkas så. Ju högre valdeltagande, desto svårare blir det att vifta bort resultatet.
Vidare visar undersökningen att intresset för att rösta är klart större hos kvinnor än män (69 procent jämfört med 58). Flest andel röstande finns i åldersspannet 30–39 år (76 procent) och minst i 70+ (52 procent).
– Väntade siffror. Kvinnor är generellt något mer plikttrogna än män när det gäller att rösta. Det är förväntat att åldersgruppen som har barn i skolålder är de mest engagerade, men 52 procent bland pensionärerna tyder på engagemang även bland de som har barnbarn i skolan.
Charlotta Söderberg fortsätter:
– Det blir väldigt spännande att se resultatet. Historiskt engagerar skolfrågor djupt på lokal nivå. De har splittrat partier och tippat majoriteter.