Insändare: Skolan sparar – till annat finns det pengar

Ett initiativ till folkomröstning för en ny plan för kommunens skolor, i motsats till kommunledningens spår med ständiga centraliseringar, lämnades in den 14 oktober.
Man kan då fråga sig: Har kommunen råd med detta? Är inte poängen med centraliseringen att spara pengar, då det är tomt i vår kassa? 

För inte så länge sedan kunde vi läsa i en artikel i Kuriren om hur en del av de senaste besparingarna slår mot våra förskolor och skolor i Luleå (Så ska förskolan och skolan spara nästa år, 14 november). Där sägs att skolan ska minska sina kostnader med 24,5 miljoner. Antalet barn per heltid i förskolan ska öka från 16,1 till 18,7, tillskott till mindre förskole-enheter slopas och elevpengen för gymnasieelever minskas. Det är intressant att ställa detta jämsides vissa andra observationer. 

I den av kommunfullmäktige antagna driftbudgeten för 2020 – 2023 finns för varje år tio miljoner i posten "Kommunstyrelsens anslag för näringsbefrämjande åtgärder", samt fjorton miljoner i posten "Medel för strategiska utvecklingsinsatser". Vi noterar särskilt här en planerad användning för en av dessa poster, som stod att läsa i artikeln Så ska Luleå bli bäst på fest (19 september): 
“Luleå vässar organisationen för att kapa åt sig fler attraktiva arrangemang i framtiden.” [...] “Kostnaden 2020–2022 är beräknad till nio miljoner. Finansieras föreslås lösas genom att sex miljoner tas från budgetposten oförutsedda utgifter och tre miljoner från strategiska utvecklingsinsatser.” 
En annan observation är att vi la 5 062 688 kronor på lokalt partistöd under 2019 (beslutades i kommunfullmäktige 19 november 2018). Efter vad vi kan se så finns det inga skäl att tro att denna summa skulle bli märkbart lägre för 2020. 

En kort summering av ovan nämnda budgeteringar ger att skolans och förskolans minskade ramar med 24,5 miljoner är att jämföra med ganska luddiga och ospecifika anslag till diverse aktiviteter inom “utvecklingsverksamheter” och nöjesarrangemang, om tillsammans 24 miljoner kronor, plus de dryga fem miljoner som man årligen lägger till partierna. Den här prioriteringen framstår som anmärkningsvärd, då skola och förskola är verksamheter som är av stor betydelse för Luleås barn, skolpersonal och föräldrar. 

Här ser vi exempel på att det handlar om hur vi prioriterar användningen av våra gemensamma resurser. Det är något vi vill uppmuntra alla att hålla i åtanke när det blir dags att ta ställning i frågan om fortsatt centralisering av Luleås skolor

Ekonomibetraktelser