Apropå debattinlägget "Ge chefer förutsättningar att klara sina jobb", publicerat i Kuriren 15 april.
Ett debattinlägg om den omöjliga situationen för chefer inom offentlig sektor (regionen). De förväntas leverera resultat som politikerna inte gett dem ekonomiska förutsättningar för, skriver Andreas Miller, förbundsordförande Ledarna, och Eva-Marie Fellermark, ordförande för facket Ledarna inom region Norrbotten.
Situationen för chefer i offentlig sektor i kommunerna är likartad. Ta skolan till exempel, här är ett utmärkt exempel på hur det kan gå till. Det här svaret fick jag via mejl 17 mars 2016 av dåvarande BUN-ordföranden Carina Sammeli, när jag efterlyste en seriös risk- och konsekvensanalys, för kommunens satsning på storskolor, ”Framtidens skola”:
”Det finns en förvaltningsövergripande riskanalys i beslutsunderlaget. Men stora delar av risk och konsekvensanalyserna kan först göras när rektorn på varje enskild skola beslutat hur hen ska organisera skolan utifrån politikens beslut. Så de lokala, mer ingående analyserna görs efter beslut.”
Tittade man närmare på vad politikernas beslut grundade sig på, alltså beslutsunderlaget, saknades barnperspektivet. Det togs aldrig fram. Lärarperspektivet saknades också. Det togs fram men fick inte vara med. De tyckte fel … Påpekade bland annat att barnperspektivet saknades.
Skolledarnas synpunkter på ”optimal skolstorlek” för högstadiet redovisades (300–400 elever), men ”Framtidens skola” innebar betydligt större skolor än så. Att närheten till skolan var av underordnad betydelse för högstadieelever framgick också. Men skolledarnas synpunkter på ”optimal skolstorlek” för f-6 skolor saknades! Liksom om de ansåg att närheten till skolan var av betydelse för barn mellan 5 och 12 år.
Det var med andra ord, helt omöjligt för politikerna att ta ett bra verklighetsförankrat beslut, som gav rektorerna de ekonomiska förutsättningar som behövdes för att skapa en bra likvärdig skola för ALLA barn. Så barnen med störst behov av stöd, får betala ett mycket högt pris för politikernas okunnighet och brist på ansvar – som vanligt ...
”Rektor är mycket tydligt till oss föräldrar med att skolan saknar de ekonomiska resurser som krävs för att kunna ge vårt barn den skolmiljö han behöver” skrev Catrin Söderlund i en diskussion med kommunalrådet Nordström, på Facebook, i april 2017. Barnet i fråga har neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF), något som drygt tio procent av alla skolbarn har.
Vilket samhälle vill vi ha ?