Som tonåring går man igenom alla sorters förändringar och en del kan ha kroppsodörer som de själva inte är medvetna om. Men det finns även de som snarare är livrädda för att lukta kroppsligt på något sätt och därför dränker sig själva i parfym, deodorant och olika sorters sprayer. Både tjejer och killar. Det sprutas ut i luften på bussen, skolan och i omklädningsrum.
Elever har skolplikt. Är det då så orimligt att vilja känna sig säker i skolan där man faktiskt måste befinna sig? Många av våra medlemmar vittnar om att de under skolåren missar viktiga prov, genomgångar och även allt roligt som ens klasskompisar får ta del av när man själv ligger hemma sjuk. Här måste skolan kunna sätta gränser för vad som är okej och inte.
Med symtom som yrsel, huvudvärk, svårt att andas och rinnande näsa eller ögon är doftöverkänslighet inget att skoja bort. Kombinationen av doftöverkänslighet tillsammans med andra sjukdomar som till exempel astma kan innebära direkt livsfara[. För en del kan en astmaattack som triggats i gång av parfym sluta med intensivvård på sjukhuset.
Befinner du dig i skolan och inte längre kan andas normalt gäller det att skolpersonal vet hur och när de ska agera. Med hjälp av förebyggande åtgärder från skolans håll skulle man minska sådana situationer, som att till exempel införa och upprätthålla ett parfymförbud inom skolan.
Idag anpassar sig skolor efter många andra behov – varför inte efter doftöverkänslighet? Det räcker inte att städpersonalen använder oparfymerade städartiklar. Det räcker heller inte att skicka ut ett enda mejl och tro att alla på skolan ska förändra sitt beteende. Det krävs utbildning, uppföljning och att man tar doftöverkänslighet på allvar så att alla elever kan gå i skolan på lika villkor.
Doftöverkänsliga vill bara kunna gå i skolan precis som alla andra. Nu måste dem gå tillbaka till skolan och kämpa i två månader till och orka hålla ut till jullovet. Varje dag blir en kamp, det är något som varje skola måste förstå.