Som representant för och supporter av det fria ordet är det min uppgift att framföra både åsikter och kritik inom olika områden, inklusive hockey eller andra känsliga ämnen. Just denna krönika handlade om forskning kring våld i hemmet i samband med stora mästerskap, och jag inledde med en reflektion kring en egen upplevelse som publik, en ingång man ofta använder i krönikan som form.
Ingenstans i min text tillskriver jag någon person några politiska åsikter, utan jag gör en association som är högst personlig. Det var oklokt att använda en så laddad liknelse som Hitlerjugend och anledningen till att en sådan formulering inte blev bortredigerad i första skedet beror på att det i texten inte framgår när eller var matchen jag refererar till ägde rum, och att det därför inte kan kopplas till någon särskild person. Det är oturligt och jag ber om ursäkt om någon felaktigt känner sig träffad.
Med det hoppas jag att fokus åter kan hamna på huvudfrågan för krönikan, nämligen kampanjen för att uppmärksamma och förhoppningsvis motverka våld mot kvinnor och barn i samband med stora evenemang som fotbolls-VM.