Hanna Olofsson travtränare i Råbäcken utanför Boden.
Vi sitter i köket på hennes gård i Råbäcken strax utanför Boden. Katten "Bollen" tar ganska omgående plats i Hannas knä.
Just nu är Hanna Olofsson inne i ett segerstim som hon aldrig tidigare varit med om. Under januari var hon Sveriges mest segerrika travtränare med en osannolik segerprocent på 41. En bit in i februari är hon fortsatt den tränaren i Sverige som har vunnit mest med 19 segrar på 49 starter. Tvåa på listan är Johan Untersteiner med 16 segrar. Totalt har hennes hästar kört in 699 800 kronor.
Har du någonsin varit i närheten av samma segerprocent över en månad tidigare?
– Nej inte över en månad. Jag började tänka på att ok nu har vi kört in över en halv miljon kronor hur dåligt kommer resten av året gå. Jag har legat ganska stabilt på 3-3,5 miljon kronor varje år och känslan är nu "Det är ju inga pengar kvar att köra in".
Även om Hanna Olofsson har fått en superstart på säsongen så förklarar hon att prispengarna inte är det viktigast för hennes verksamhet.
– Resultaten på banan är A och O. Det finns ingen kund som inte bryr sig om hur det går på banan för sin häst. Många av hästägarna gillar spänningen.
Är det segerpremierna eller att det är ett bra skyltfönster för din verksamhet?
– Det man kör in är en bonus. Nu har vi kört mycket med lånekuskar för att det har varit så mycket att göra här. Lånekusken tar fem procent, vi får sju procent varav två procent går till min personal. Det vi lever på är avgiften som hästägarna betalar för att ha sina hästar i träning här.
"För att ha roligt på tävling så måste träningen fungera"
Hanna Olofsson
Travtränare
Hanna Olofsson har använt sig utav tre kuskar i början av året. Det har förutom Jenny Engfors handlat om Ove A Lindqvist och Mats E Djuse i de lopp hon själv inte har kunnat köra. Hon passade på att ta en semestervecka i januari och då lejde hon Mats E Djuse som catchdriver.
– Jag hade tjatat upp honom för att jag skulle kunna åka på semester. Han är bäst i Sverige och då kommer givetvis ingen ägare att protestera. Han var givetvis mer än en värdig ersättare, skrattar Hanna innan hon fortsätter:
– Jag var helt slut efter att ha kollat fyra lopp. Min sambo Joe försökte säga att jag skulle lugna mig, men jag svarade bara "sccch". Det är väldigt nervöst när du inte kör själv.
Hon hade inte behövt vara speciellt nervös för Djuse tog tre segrar och en andra plats på de sex loppen som kördes den tisdagen. Fast redan nu flaggar hon för att segrarna fortsätter rulla in under våren.
– Snart går vi in i en period där några hästar får vila. Det handlar om att inte nöta på motivationen eller att de blir för slitna.
Vem bestämmer när det är dags att vila?
– Det är väl jag, men i samråd med ägarna. Jag brukar förklara varför jag tänker som jag gör och oftast säger ägarna att jag ska bestämma.
Är det svårt att vila en häst som går bra?
– Jo, men oftast så känner man att stunsen försvinner lite.
Vad ger dig mest?
– Allt. För att ha roligt på tävling så måste träningen fungera. Det finns vissa hästar som är jättebra i träning, men när de kommer till banan så funkar det bara inte.
Är det frustrerande?
– Jättefrustrerande, men det är som en skolgång som börjar med lekskolan och sedan utvecklas hästarna.
– Det vi gör här är att vi försöker få dem redo för tävling med allt vad det innebär. Det är där också största tillfredsställelsen finns när man lyckas. Att vinna lopp är såklart roligt för det är kvittot, men ett lopp är två minuter. Resten händer här, säger hon och funderar.
"Ett lopp är bara två minuter – resten händer här"
Hanna Olofsson
Travtränare
I dag har Hanna Olofsson ungefär 35 hästar i träning varav 15 tävlar vilka hon och hennes tre anställda Jenny Engfors, Anna Karlsson och Pia Jakobsson (mammaledig) har hand om.
Att det blev trav för Hanna Olofsson var kanske inte så konstigt med tanke på hennes mamma Gunnel Fredriksson. Hon är fortfarande en aktiv tränare och Hanna tog plats i stallet så snart hon kunde.
– Jag har väl aldrig haft något annat jobb än det här. Visst jag har jobbat åt andra innan jag blev egen, men det här har varit mitt liv så länge jag minns. Jag började hos morsan (Gunnel Fredriksson) när jag gick ut gymnasiet och sedan har det fortsatt.
Varför har du blivit kvar i jobbet?
– Jag tycker att det här är roligt. Det är mycket jobb, men samtidigt har jag inget mot att jobba. Det handlar att ha roligt, men visst när du känner att du inte hinner med det du ska så blir du på dåligt humör.
Hanna Olofsson byggde upp sin egen verksamhet några kilometer från hennes mammas i Råbäcken. Nu har hon varit egen tränare i drygt tio år.
Har du aldrig tänkt att du kanske ska göra något annat?
– Kanske då det var 35 grader kallt – men nä, jag tycker om allt som har med det här har att göra. Jag är nog antagligen på rätt plats.
Det var under några dagar i januari som kylan slog till i Norrbotten och givetvis påverkade det också Olofssons verksamhet. Hästarna fick vila från träningen.
För vems skull avstår man att köra när det är så kallt som det var?
– Det är nog mest oss själva vi tänker på. Jag tror inte hästarna har några större problem med kyla. Hästarna är inte speciellt brydda, men visst fanns det någon som stod mitt i kläderna.
Under den kallaste perioden valde Hanna och hennes sambo att sova över i huset som ligger på gården.
– Det handlade om att hålla koll så att inte säkringarna gick. En natt upptäckte jag att det var mörkt i stallet och då var det bara "oh no" på med morgonrocken och ut för att byta säkring klockan tre på natten.
Att vara egen travtränare handlar i mångt och mycket om att omgärda sig av en personal som är pålitliga. Det är ett krav för att få ihop tränings- och tävlingsbiten.
– Det funkar för att jag har så bra medarbetare och för att jag är en så bra chef även om jag kan vara lite oorganiserad ibland. Men jag är snäll, skrattar Hanna Olofsson.
Har du fortfarande någon dröm som du när?
– Att inte stagnera och att tordas testa nya saker vilket i sig kan vara lite läskigt, säger hon slutligen.
Hanna Olofsson travtränare i Råbäcken utanför Boden.
