Det var här på Cedern stadens hockeylag höll till innan ishallen byggdes.
Hockey är något man har roat sig med i Luleå i närmare 100 år.
Den första matchen spelades i Södra hamn i februari 1933, de 300 åskådarna betalade 50 öre i inträde och fick se IFK Luleå vinna med 2–0 mot Luleå SK, som 44 år senare slogs samman och bildade det vi i dag känner som Luleå Hockey.
Flera ishallar byggdes runt om i Sverige under åren som följde.
Men det dröjde innan politikerna i Luleå gav efter för trycket från hockeyföreningarna, som höll till på rinken som fanns där busstationen Loet ligger tills den i kvarteret Cedern byggdes 1950, och när Björknäshallen i Boden öppnades 1965 beslutade man sig inom IFK Luleå för att träna och spela där.
I februari 1968 kom det av dem så efterlängtade beskedet, även Luleå skulle få en ishall.
– Vi fick alltid träna sist under åren i Boden, så det blev många sena kvällar, och det kändes lyxigt att inte längre behöva släpa dit våra trunkar och slippa ta hem och tvätta våra grejer, säger målvakten Hardy Åström.
– Det blev bara några säsonger till i IFK Luleå för mig, sedan flyttade jag vidare, men Delfinen kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta, tillägger han.
Här är den gamla tippen som fanns där Luleå Hockeys kansli i dag ligger.
Pengarna till bygget påstås ha tagits från Råneå kommuns kassa, efter 1969 års sammanslagning med Luleå kommun, och där kallade man ishallen för Råneågåvan.
Det bestämdes att den skulle byggas nedanför slakteriet, som fanns på Bergviken, på ytan bredvid den gamla soptippen, dit Skutviken sträckte sig innan anläggandet av banken över till Mjölkudden, där en del av Luleås bönder brukade ha sina kossor på sommarbete.
Ryktena om att Delfinen är byggd på en soptipp stämmer alltså inte, tippen låg norr om Ostrongatan, där Luleå Hockeys kansli i dag ligger.
– Jag jobbade som varubud när jag var 15 år och minns när de började fylla igen insjön som hängde ihop med Norra hamn för att kunna bygga vägen till Boden, säger Curt-Göran Jakobsson – som gjorde 21 år som vaktmästare 25 som ishallschef.
Han fortsätter:
– Fast jag körde hjullastare där i mitten av 1960-talet och vet att sopor användes som fyllnadsmassor. De tippade först i soporna. Sedan la de jord på det. Så det var mycket råttor där. Någon påstod att han hade sett en gammal folkvagn bland soporna och jorden när de grävde där innan det skulle pålas. Det såg jag däremot inte med egna ögon.
Det stoppade dock inte bygget av Delfinen.
Sopor användes för att fylla igen Skutviken.
Bygget av det Bygg-Pauls arkitekt kallade för Prismahallen tog 13 månader att slutföra.
Arbetsgruppen som Luleå kommun tillsatte bedömde att en ishall med plats för 5 000 åskådare räckte och den östra kortsidan fick inte en läktare förrän 2009.
I maj 1968 utlystes det på totalentreprenad.
Elva anbud inkom och fem valdes ut av Luleå kommun för vidare prövning.
Höjdarna inom Svenska ishockeyförbundet ansåg att en stad av Luleås storlek borde ha en ishall med en kapacitet för åtminstone 7 000 åskådare, men 5 000 ansågs vara tillräckligt och de som ingick i kommunens arbetsgrupp fastnade för ett anbud från Bygg-Paul AB.
Företaget begärde 5 210 000 kronor för en ishall, i stil med Rocklundahallen, som byggdes i Västerås några år tidigare, och skulle ha plats för 3 000 sittande åskådare och 2 000 stående.
Satelitbilder som visar hur området såg ut före ishallsbygget och i dag.
Kommunen tog hjälp av Riksidrottsförbundets ingenjör Torsten Wikenstål, och vid ett möte i februari 1969 konstaterade han att förslaget som Bygg-Paul AB:s arkitekt kallade för Prismahallen behövde omarbetas något, men även han ansåg det vara bättre än förslagen från Svensk väg AB, Skånska cementgjuteriet, BPA-byggproduktion och Nils P Lund och det antogs.
När Bygg-Paul AB:s personal hade gjort justeringarna som ansågs nödvändiga beviljades de bygglov, och i augusti påbörjades arbetet i det kvarter som hade fått namnet Delfinen, och pågick i 13 månader.
Ishallen byggdes på 425 betongpålar, och taket och väggarna bekläddes med plåt från Norrbottens järnverk AB, eller NJA som det ofta benämndes.
Stadsfullmäktiges ordförande Herbert Jakobsson var belåten när han efter färdigställandet av Delfinen intervjuades och sa att han trodde IFK Luleå skulle bli nästa norrbottniska lag att ta sig upp i landets högsta serie.
Sonen Curt-Göran Jakobsson hade följt dem ända sedan tiden på Cedern och tvekade inte när han fick möjligheten att börja arbeta som vaktmästare i den nya ishallen.
– Den betraktades som en av de finaste ishallarna i Sverige på den tiden. Jag tycker att vi åskådare sitter lite för långt från sargen. De ville sänka ned rinken en meter när ishallen byggdes om, så att de kunde flytta fram läktarna, men de hade inte koll på grundvattennivån, och den tekniska chefen bedömde att det skulle bli för kostsamt, därför slopades det. Jag tycker den står sig bra än i dag. Fast jag har förståelse för Luleå Hockey som vill utveckla den och tror att ombyggnationerna som har gjorts under åren som gått har kostat ungefär lika mycket som den där arenan det i början av 2000-talet pratades om att bygga i Karlsvik, säger Curt-Göran Jakobsson – som gick i pension först 2016 – då han var 69 år gammal.
Ishallen kläddes i plåt från Norrbottens järnverk.
När den här bilden togs var det bara några månader kvar till Delfinens invigning.
1970 års världsmästerskap spelades i Stockholm.
Tre Kronor besegrade Sovjetunionen med 4–2 i gruppspelet, och hade chans på sitt första guld sedan 1962, men det blev förlust med 1–3 i finalen mot Anatolij Tarasovs lag.
Dagen efter matchen rapporterade Norrbottens-Kuriren att de nyblivna världsmästarna hade flugits upp till Luleå för att möta IFK Luleå i Delfinen.
Det hände att det som med tiden skulle komma att benämnas som Den röda maskinen spelade uppvisningsmatcher, och en och annan hockeyälskare tog sig kanske till ishallen i förhoppning om att få se Alexander Maltsev och de andra ryska stjärnorna, men det var bara ett aprilskämt som någon lustigkurre på Norrbottens-Kuriren hade hittat på.
Invigningsmatchen sågs av 3 207 åskådare.
Den första matchen i Delfinens historia spelades sex och en halv månad senare, då de regerande svenska mästarna Brynäs kom på besök.
– För oss var det ungefär som om ryssarna hade kommit till Luleå, de dominerade ju svensk hockey på den tiden, och alla de bästa var med, säger ståplatssupportern Glenn Drugge.
– Det är möjligt att Lars-Göran Nilsson och de där inte tog i från början, men de fick verkligen jobba för segern, och IFK Luleå fick oss som var där att inse att det kanske inte var omöjligt att ta sig upp, tillägger han.
Målvakten Hardy Åström hade att göra mellan stolparna och gjorde flera kvalificerade räddningar.
Matchen var det stjärnfyllda lagets tredje på lika många dagar, och dåligt väder tvingade dem att bila upp till Luleå, så de var kanske ursäktade, men Lars-Göran "Virvelvinden från Vuollerim” Nilsson, Hans "Virus" Lindberg och bröderna Salming bjöd inte de 3 207 åskådarna på någon större underhållning.
Ett matchotränat IFK Luleå stretade emot bra i den första perioden, men lyckades inte förhindra Stefan "Lill-prosten" Karlsson från att sätta 0–1, och efter paus gick Brynäs ifrån till 0–4.
13 och en halv minut in på den tredje perioden hamnade pucken hos Mikael Nyman, en finurlig forward som spelade för IFK Luleå medan han gjorde lumpen, han överlistade Hans Dallöf i bortakassen med vad Torsten Wiklund på Norrbottens-Kuriren beskrev som ett rungande slagskott och gjorde lagets första mål i Delfinen.
– Jag hade en fin tid i Luleå, säger Mikael Nyman – som kommer från Fagersta.
Han fortsätter:
– Jag kommer ihåg att Delfinen var ny när jag kom upp dit och att det var mycket folk och ett härligt drag redan innan vi värmde upp. Det var något annat än det jag var van vid. Målet minns jag däremot inte. Tyvärr. Det var ju ett tag sedan och jag gjorde en hel del när jag spelade där. Fast det känns roligt att finnas med i historieböckerna.
Matchen mot Brynäs var den första av många minnesvärda i ishallens historia.
IFK Luleå bjöd Brynäs på överraskande bra motstånd och snyggade till siffrorna under den tredje perioden.
Minnesvärda matcher i ishallens historia
Match tre mellan Luleå Hockey och Hammarby i 1984 års kval till elitserien
Elitserien hade känts avlägsen innan 1977 års sammanslagning av IFK Luleå och Luleå SK och det var många som började misströsta när 1983 års chans slarvades bort. Fast det av Veli-Matti Ruisma anförda laget vacklade inte, utan skaffade sig en ny chans när de året efter vände ett 4–1-underläge till seger med 6–7 mot Hammarby på Hovet. Publiktrycket var massivt då de fyra dagar senare intog Delfinens is i skenet från tusentals tomtebloss, och när Erik Stålnacke tio minuter in på matchen åkte ifrån en försvarare och klappade in pucken bakom Hans-Göran Elo stod det 4–0 till hemmalaget. Efter paus säkerställde lagets kapten Torbjörn Köhler segern genom att göra 5–0 och 6–0 och när slutsignalen ljöd vid halv åtta utbröt en vild fest som pågick ända tills morgonen därpå.
2008 års grundseriemöte mellan Luleå Hockey och Timrå
Det hade varit en jobbig säsong och mycket talade för att det inför den avslutande grundseriematchen elfteplacerade Luleå Hockey skulle behöva kvala för första gången sedan 1984 års uppflyttning. Men det vilt kämpande hemmalaget lyckades att vinna med 4–2 mot Timrå, samtidigt som Tomas Surovy såg till att tabelltian Mora bara lyckades att ta en poäng i Linköping, så Luleå Hockey slapp den fruktade kvalserien. När matchen i Linköping var över greppade Anders Burström en flagga med föreningens emblem på och åkte ut och tackade de skakade supportrarna för deras envisa stöd.
Match fem mellan Luleå Hockey och Färjestad i 2022 års final
Ett bra publikstöd är något Luleå Hockey har haft i alla tider, men inte ens de som var med under 1970- och 80-talet kunde påstå att det var bättre förr efter att ha upplevt stämningen under match fem mot Färjestad, i 2022 års finalserie. 6 150 var den officiella publiksiffran. Men vi som var där vet att det faktiska antalet personer i Coop Norrbotten Arena var betydligt högre än så och den där lördagseftermiddagen stod unga som gamla upp från början till slut och sjöng fram sitt lag. Som högst var ljudvolymen när den som pånyttfödde Einar Emanuelsson satte 3–0 och alla vrålade hans namn.
Match sju mellan Luleå Hockey och Färjestad i 2022 års final
En sjunde och avgörande finalmatch på hemmaplan är något alla drömmer om att få uppleva, men den som spelades i Coop Norrbotten Arena våren 2022 utvecklade sig till en mardröm för de som håller Luleå Hockey kärt. Deras lag förde spelet, och både Pontus Andreasson och Sami Lepistö var nära att göra 1–0, men de lyckades inte förvalta sina chanser och i mitten av den tredje perioden styrde Joonas Rask olyckligt in ett skott från Jesse Virtanen bakom Joel Lassinantti när han försökte förhindra sin landsman från att få iväg pucken mot mål. Det knäckte Luleå Hockey, som släppte in två mål till under de avslutande minuterna, och när slutsignalen ljöd var Linus Omark och många andra så besvikna att de hade svårt att hålla tillbaka tårarna.
Match två mellan Luleå Hockey och Färjestad i 1993 års kvartsfinal
Det kom bara 4 000 till Delfinen för att se match två i 1993 års kvartsfinalserie mot Färjestad, som vann den första matchen med 4–1 och kunde slå ut Luleå Hockey ur slutspelet. När de gick ifrån till 0–4 i den andra perioden var det många av de som hade tagit sig dit som fick nog och åkte hem. Även tränaren Freddy Lindfors hade fått nog och läxade under pausen upp sina spelare. Det fick fart på dem och när den tredje perioden var över stod det 4–4. Då Färjestads forward Niklas Brännström tre minuter in på förlängningen visades ut gjorde Lars-Gunnar Pettersson också 5–4 för Luleå Hockey, som vann på övertid även i Karlstad två dagar senare.
Match tre mellan Luleå Hockey och Djurgården i 1993 års semifinal
Matcherna mot Färjestad var inte de enda av de som spelades under våren 1993 som Luleå Hockeys anhängare gärna drömmer sig tillbaka till. Semifinalserien mot Djurgården blev precis lika dramatisk, Luleå Hockey vann den första matchen i Delfinen med 4–3, efter ett nytt övertidsmål av Lars Hurtig, som avgjorde även match tre mot Färjestad. Det skulle bli ett övertidsmål till. Bara sekunder återstod av en utvisning som Challe Berglund satt av när Lars Hurtig på pass från Stefan "Skuggan" Nilsson sköt Luleå Hockey till föreningens första final någonsin. Utvisningen upprörde Djurgårdens tränare Lasse Falk som beklagade sig över att det han menade var en domartabbe avgjorde en sådan match.
Match två mellan Luleå Hockey och Brynäs i 1993 års final
Nästan alla trodde att Tommy Sandlins Brynäs skulle gå segrande ur 1993 års final, men Luleå Hockey vann både match ett och två. Efter den andra matchen tog sig några hundra åskådare in på Delfinens is och för att klappa om spelarna och fira segern. Något guld blev det dock inte för Luleå Hockey. Deras lycka hade tagit slut, och alla de tre sista matcherna förlorades.
1975 års grundseriemöte mellan IFK Luleå och Bodens BK
Inga matcher var så viktiga som de mot Bodens BK. En del av IFK Luleås supportrar var okej med att alla andra matcher förlorades så länge derbyna vanns, men den här höll på att utveckla sig på samma sätt som den som spelades i Björknäshallen under samma höst, och när Mats Blomquist släppte in 1–5 i början av den andra perioden åkte målskytten förbi E-läktaren och hyschade de då uppgivna supportrarna. På ståplatsläktaren mitt emot dem firades redan segern. Fast det blev ingen en ny niomålsförlust för IFK Luleå. Den spektakulära vändningen fullbordades av Lars-Olov Edström som kontrade in 6–5 i slutet av den tredje perioden och alla utom de tillresta bodensarna var utom sig av glädje.
Match tre mellan Luleå Hockey/MSSK och Linköping i 2016 års final
Det var inte mycket som talade för att det lag som under våren 2015 införlivades i Luleå Hockey skulle vinna guld redan första säsongen. De tog lika många poäng som finalmotståndaren Linköping gjorde under grundserien, men alla inbördes möten slutade med förlust för Luleå Hockey. Det gjorde match ett i Stångebro ishall också, men Fredrik Glader och hans spelare hittade ett sätt att vinna mot det östgötska laget och tvingade fram en tredje och avgörande match i Coop Norrbotten Arena. De vann den på ett övertygande sätt och säkrade föreningens första guld på 20 år.
1980 års kvalmatch mellan Luleå Hockey och Örebro
Elitserien hade känts avlägsen under åren IFK Luleå inte ens vare bäst i Norrbotten och ingen trodde på dem när de 1980 lyckades att krångla sig vidare till slutspelet och ställdes mot Örebro. Närkarna hade bestämt sig för att sejouren i ettan skulle bli ettårig efter 1979 års degradering, och värvat Skellefteås guldhjältar Hardy Nilsson, Lars-Gunnar "Krobbe" Lundberg och Martin Karlsson. Med dem i laget vann Örebro också den östra ettan enkelt. I mötena med unga och frejdiga IFK Luleå åstadkom den så kallade miljonkedjan däremot inte mycket. Den avslutande 6–5-segern i Delfinen var det som fick många av deras anhängare att på allvar börja tro på en framtid i elitserien.
1985 års grundseriematch mellan Luleå Hockey och AIK
Han gjorde bara fyra säsonger i Luleå Hockey, men Veli-Matti Ruisma hade en stor del i att de tog sig upp i elitserien och är i dag ihågkommen som en av de största i föreningens historia. I sin sista match i Delfinen slog den mustaschprydde och så begåvade forwarden klubbrekordet i antal assist under en match genom att spela fram till fem mål. Många av de som hade fått bevittna Veli-Matti Ruismas avskedsshow stannade kvar långt efter slutsignalen för att ge honom den avtackning han förtjänade. När någon räckte honom en mikrofon sa den på svenska fåordige finländaren ett ord, tack.
Match sju mellan Luleå Hockey och Djurgården i 2011 års kvartsfinal
2011 års kvartsfinal är av många ihågkommen som en av de häftigare matchserierna Luleå Hockey har spelat. Många räknade bort Djurgården när de gick ifrån till 3–0 i matcher, men Hardy Nilssons lag vann match fyra, fem och sex och var i ledning vid inte mindre än tre tillfällen under match sju i Coop Arena, Luleå Hockey vägrade dock att ge sig och kom tillbaka varenda gång. Det var en sen utvisning gjorde som gjorde det möjligt för hemmalaget att kvittera och tvinga fram en förlängning. Hjälte i den blev Robin Jonsson som dunkade in pucken bakom Mark Owuya. En del påstår att glädjevrålet som hans 4–3-mål utlöste hördes på flera kilometers avstånd.
Match tre mellan Luleå Hockey och Frölunda i 1996 års final
De två första matcherna i 1996 års finalserie var öppna historier, både Luleå Hockey och Frölunda vann stort hemma. Match tre i Delfinen hade en annan karaktär. Det fortsatte att smälla och Frölunda drabbades av ett tungt avbräck när stjärnan Petteri Nummelin fick sin andra hjärnskakning inom loppet av bara ett par dagar. Fast nog märktes det att Lars "Osten" Bergströms och Lasse Falks spelare hade insett vad som stod på spel för de var försiktigare än tidigare. Det var den från Boden inhämtade hårdingen Mikael Lindholm som blev den store hjälten, och såg till att Luleå Hockey två dagar senare kunde avgöra i Frölundaborg.
2015 års final i CHL mellan Luleå Hockey och Frölunda
Det såg länge mörkt ut för hemmalaget, som släppte in 0–1 efter bara 17 sekunder. De hade problem även i den andra perioden, men Frölunda lyckades inte att göra fler mål på Joel Lassinantti den där kvällen, och sju minuter in på den tredje perioden reducerade Kristian Näkyvä till 1–2. När Oscar Fantenberg en minut senare fick matchstraff för att han hopptacklade Karl Fabricius, som inte hade bråttom upp, kunde Luleå Hockey göra både 2–2 och det matchavgörande 3–2-målet.
Match fem mellan Plannja Basket och 08 Stockholm i 1997 års semifinal
Både Luleå Hockey och Plannja Basket, som också spelade sina slutspelsmatcher i Delfinen, tog sig till final 1997. Plannja Basket gjorde det genom att vinna en riktig nagelbitare hemma mot 08 Stockholm. Det var nog en och annan av de 6 000 åskådarna som började att ge upp hoppet när stockholmarna utökade sin ledning till 23 poäng och bara åtta minuter återstod av ordinarie speltid. Men Eric Elliot och hans lagkamrat svarade för en mirakulös vändning och säkrade sedan föreningens första guld genom att besegra Borås med 3–1 i matcher.
2000 års grundseriemöte mellan Luleå Hockey och Djurgården
Mötet mellan Luleå Hockey och Djurgården i december 2000 var ingen vanlig grundseriematch. Ett bråk som innefattade nästan alla spelare utbröt när Jonas Finn Olsson, som Thomas Berglund tyckte förtjänade stryk, slog till Jarmo Myllys efter en avblåsning. Domaren Thomas Andersson delade ut hela 250 utvisningsminuter och matchen har blivit ihågkommen som en av de stökigaste i svensk hockeys historia.
2018 års grundseriemöte mellan Luleå Hockey/MSSK och AIK
De 15 matcher Munksund-Skuthamn spelade i LF Arena under den sista säsongen innan man blev en del av Luleå Hockey sågs av totalt 1 815 åskådare. Den siffran överträffades redan i 2016 års hemmapremiär, då till 2 653 personer kom till Coop Norrbotten Arena. Två år senare bestämde man sig inom Luleå Hockey för att mitt i serielunken försöka slå SDHL:s publikrekord, och både deras och AIK:s spelare skulle få sig ett minne för livet. Kön utanför Coop Norrbotten Arena var fortfarande lång när de som stod i insläppet den där kvällen konstaterade att gränsen för antalet tillåtna åskådare hade uppnåtts.
