Rune Westerberg.
Det går inte alltid att se på 65-åringen att det är något som är fel.
– Om du hade följt mig i en vecka hade du sett att det är både sämre och bättre dagar, säger han.
Just den här dagen är en bra dag.
Rune Westerberg studsar ned för slänten på Svansteins IP när han går in i omklädningsrummet för att se så att alla matchtröjor hänger som de ska. Men så är han ju också en medelålders man från Tornedalen.
En sådan som säger att det hade kunnat vara värre än parkinsons sjukdom.
En sådan som fick en hjärtinfarkt när han satte ut orienteringskontroller i skogen, bara för att halsa en flaska cola, gå tillbaka till skogen och förbereda det sista inför idrottslektionen och för att först senare den kvällen åka in till hälsocentralen.
Det här hände 2015. Han fick åka med blåljus till Sunderbyn och göra en ballongsprängning.
Det gick bra. Det går nog bra. Rune Westerberg kan vara rätt rak när han pratar om hälsan.
Men när han talar om fotboll väller känslorna ut.
Rune Westerberg har varit en del av Polcirkeln/Svanstein FF ända sedan sammanslagningen 1993.
Det har varit en lång och hård kamp för att få ha kvar fotbollen i Svanstein och Juoksengi. Och på många sätt har Westerberg och alla andra i föreningen lyckats. Samtidigt som fotbollen i kommunen har totalt misslyckats.
För inte trodde han för 31 år sedan att det här laget skulle vara det som överlevde längst.
Nu är byalaget i division 4 norra det enda laget kvar i seriespel i Övertorneå kommun. Det finns alltså inte ett enda ungdomslag registrerat för seriespel i hela kommunen. Inte ens i Övertorneå SK.
– Man tror inte att det är sant. För vi har alla möjligheter med konstgräs i Övertorneå, gräsplan i Juoksengi, gräsplan i Svanstein och i Pello. Och det finns nog med ungar som säkert skulle vilja spela, men det finns inga ledare som tar tag i det.
Något kan vara på gång. När Norrbottens Fotbollförbund skickade ledare till Övertorneå för en fotbollsuppstart kom över 70 barn. Men det krävs engagerade ledare som tar vid.
– Föräldrarna engagerar sig inte tillräckligt. Det är ju vad det hänger på.
Rune Westerberg ser barn som vill spela fotboll på planen. Men ingen vill ta tag i ledarskapet.
Rune Westerberg är rädd för fotbollens situation i Tornedalen och inte minst i Övertorneå.
Men hans egen kamp, då? Mot parkinsons sjukdom.
– Det är en sjukdom med många symtom. Oftast förknippar man ju det med darrningar, men jag har mer seghet i musklerna, det är svårt att komma igång. Det var för tre år sedan jag gjorde en undersökning som de misstänkte det och senare visade det sig vara det.
I dag äter tornedalsprofilen tabletter var fjärde timme. Han blir snabbt kraftlös när han glömmer att ta en tablett.
Hur har du tagit diagnosen?
– Ingen människa är opåverkad när man får ett sådant besked. Men det har gått bra. Jag har mina up and downs.
Sjukdomen är obotlig. Men det är svårt att veta hur den utvecklas hos varje enskild drabbad.
– Det kan gå fort. Men normalt sett kan man hålla det i ganska bra schack när man får behandling i god tid som jag har fått. Jag får hoppas att det fortsätter att komma bättre mediciner hela tiden. Skulle det vara så här skulle det inte vara några problem, men jag får vara beredd på att det kommer bli sämre. Jag vet bara inte hur fort det blir sämre.
Svansteins IP är något av Rune Westerbergs andra hem.
Ironiskt nog ligger Svansteins IP beläget ovanför en kyrkogård. Men Polcirkeln/Svanstein FF är det enda laget som det inte gått att ta död på i kommunen.
Kanske blir det bättre igen. Rune Westerberg är en som hoppas att fler ideella krafter växer fram, kanske genom fotbollsuppstarten tillsammans med NFF.
Men senaste åren har det sett dystert ut i Övertorneå.
– Vi måste vara sämst i länet.
Rune Westerberg går en kamp för fotbollen och mot sjukdomen.
Rune Westerberg
Rune Westerberg
Rune Westerberg
Rune Westerberg
Rune Westerberg
Rune Westerberg
