"Det är viktigt att visa barnen att vi vuxna tar ansvar för det här, att det inte ska vila på dem. Vi kämpar för deras framtid", säger Ulla Henriksson, längst till vänster. Här flankerad av Meta Wiborgh, Gudrun Marsja och Marie Jaenson "Det är jättefin anda", säger Marie om deras sällskap.
Då och då måste de värma fingrarna. Att hålla igång en stickning en vinterdag i Luleå är lättare sagt än gjort, men det är det som är dagens aktivitet som ska genomföras.
Det är knappt någon snö trots att det är december, men kylan är närvarande.
– Jag fryser om händerna. Det gör jag verkligen, säger Gudrun Marsja.
De vill synas. Syftet är att väcka opinion i klimatfrågan.
– Vi vill visa för alla som går förbi att vi måste göra allt vi kan för att se till att klimatet inte blir värre än vad det behöver bli, säger Meta Wiborgh.
Det har gått drygt två år sedan Rebellmammorna startades i Sverige, i augusti 2022. En månad senare fanns det en rörelse i Luleå. Meta Wiborgh och Ulla Henriksson har båda varit med sedan dess. Drygt 200 är med i deras lokala grupp på Facebook. Sedan är det cirka 20-25 som är mer aktiva, som dyker upp på möten och som på olika sätt deltar i aktioner.
I våras stickade de halsdukar som sedan skickades till Stockholm, där en 4,2 kilometer lång halsduk virades runt riksdagshuset som en protest mot klimatpolitiken.
Att vara påläst i olika frågor ingår i upplägget och de har olika ansvarsområden. Marie Jaenson brinner för skogen och dess "fantastiska ekosystem" som Rebellmammorna anser förstörs mer och mer, bland annat genom att skogar kalhuggs.
Vad känner ni att ni kan påverka?
– Politiker och andra. Jag känner att jag gör skillnad. Jag tror på att man kan förändra, säger Marie Jaenson.
Hur påverkar du genom Rebellmammorna?
– Då får man styrka och kraft, av varandra. Det är gemenskap. Det behöver vi också. Så att vi inte bara handlar, köper och konsumerar en massa saker för att bli lyckliga, säger hon.
Det är första gången Gudrun Marsja, till höger, är med och stickar – men hon har har ibland delat ut alternativa dagordningar utanför Stadshuset när Luleås kommunfullmäktige sammanträder. "Man ska tänka på klimatet", säger hon.
"Första gången jag gick med, satte jag mig i ringen och hade gjort den här skylten i all hast, det är mina barnbarn på den, kände jag att vad starkt det här är! Att sätta sig, och liksom uttrycka att jag vill ha ett bättre klimat för mina barnbarn. Det kändes så fint", säger Marie Jaenson, längst till höger.
Meta Wiborgh fyller i:
– Om inte rebellmammorna hade funnits, då tror jag att jag hade suttit hemma och varit förtvivlad. Jag tänker hela tiden på mina barnbarn, som växer upp. Vad kommer det finnas för värld för dem, liksom? Vi måste verkligen försöka göra något. Det har stor betydelse, säger hon.
"Det blir så att man pratar med sina vänner och bekanta, det blir som ringar på vattnet. Tänk på att ta tåget i stället för flyg, som är ett enkelt och tydligt exempel", säger Meta Wiborgh.
– Jag är med för att försöka påverka andra, att tänka på klimatet och inte konsumera så mycket, säger Gudrun Marsja.
Hur är det att sitta här på Storgatan?
– Det är kul för folk frågar vad vi gör, då kan vi berätta om varför vi sitter här, säger Meta Wiborgh.
De delar ut lappar med rubriken "Kämpa för klimatet, förändring är möjlig" till förbipasserande. Där finns uppmaningar som halvera ditt flygande, nötköttsätande, din köksrenovering, bilåkande och klädköp.
– Det är konkreta saker, säger Ulla Henriksson.
På Ulla Henrikssons plakat syns en teckning från ett av barnbarnen. Den förestsäller en panda som gråter. "Pandan håller på att bli utrotad, det hade barnen lärt sig på förskolan. Den är jättefin", säger hon om teckningen.
Hon har en bakgrund som lärare, och miljöpedagog inom hörselvård, kommer från Kiruna men har bott söderut. Numera är hon pensionär i Luleå. De flesta i sällskapet är pensionärer.
Ulla Henriksson berättar att deras rörelse har återkommande möten med Luleås kommunalråd.
– De har bjudit in oss. Det tycker jag är väldigt positivt, de försöker lyssna. Men sedan är frågan om det händer så mycket, säger hon.
Bland annat vill Rebellmammorna se att Luleå kommun lever upp till sina egna klimatmål.
– De har gjort en klimatbudget som är ganska ambitiös, säger Meta Wiborgh.
Luleå kommun vill att utsläppen i kommunen ska minska med 16 procent per år. Ett mål de inte är i närheten av att klara. För 2022 var förändringen noll procent. För 2023 finns ingen data ännu, den släpps först sommaren 2025.
Det uppger Evelina Rydeker, miljöpartistiskt kommunalråd i Luleå.
– Det går inte i den takt som vi önskar men vi har stor påverkan från yttre faktorer. SSAB släpper ut mycket, som blir en del av den geografiska koldioxidbudgeten. SSAB jobbar med att minska det drastiskt, till noll procent inom några vilket är helt fantastiskt, säger hon.
SSAB står för en stor del av landets koldioxidutsläpp, men har ambitionen att ta bort alla fossila utsläpp.
SSABs anläggning i Svartöstaden.
Luleå kommun har även satt upp som mål att den som organisation ska vara koldioxidneutral till 2030.
– Vi som organisation behöver gå i framkant för att skapa ett tryck och en snabbare om ställning för hela kommunen, säger Evelina Rydeker.
Är det ett tufft mål?
– Det är bra. Jag skulle säga att det vore sämre om vi inte jobbade för det. Vi behöver att samhället ställer om, vi har inget val.
Kommunalrådet hyllar Rebellmammorna och säger att de är viktiga aktörer.
– Vi behöver opinionsskapare som går före, som är bra förebilder. De gör det tydligt och pedagogiskt, på ett fredligt sätt.
Fler bussturer i lokaltrafiken, bättre gång- och cykelvägar, fler laddningsplatser för elbilar, minskat svinn i skolmåltider, handla skolmat lokalt, fler naturreservat och en skogspolicy som säger att Luleå kommuns skogs ska vara kalhyggesfri. Det är några exempel på hur Luleå kommun jobbat för klimatet, enligt Evelina Rydeker, (MP). "Vi har ett bra tänk", säger hon.
De förespråkar halvering av att flyga exempelvis, skriver du under på det själv?
– Ja, absolut. Att halvera något är ett bra sätt.
Flyger du?
– Det händer att jag gör det, men jag försöker göra det så lite som bara möjligt. Jag åker hellre tåg än flyg. Privat flyger jag inte, men det händer att jag flyger i jobbet.
Är det rätt att välja bort flyget?
– Det beror på var man bor, jag tycker man ska vara ärlig och se i vilken del av världen man är. Är det 50 mil man ska, då tycker jag man tar tåg eller annat färdsätt. Men är det längre, ska man till Stockholm, då är det en möjlighet att ta flyg från Luleå. Men jag tar hellre tåg.
Luleå aiport räknas kan räknas till en av de större flygplatserna i Sverige, sett till antal resenärer.
Ulla Henriksson har i princip sluta ta flyget när hon ska någonstans. Vad hon kan minnas så har det blivit en flygresa de senaste tio åren.
Är det rätt väg att gå, att alla ska sluta flyga?
– Nej, men vi kanske ska sluta flyga de onödiga flygningarna. Vi kommer behöva flyget, speciellt vi här uppe. Men vi kanske inte ska göra som regeringen gör, att uppmuntra kommunala flygplatser. Jag har alltid åkt tåg, under alla år. Jag tycker det funkar bra, säger hon.
Hon syftar på att regeringen föreslog ökat stöd till kommunala och privata flygplatser. Där räknas inte Luleå airport in, som är en statlig flygplats. Norrbottens-Kuriren kunde tidigare i år berätta att Luleå airport är en av fem flygplatser i landet som under 2023 hade över en miljon passagerare. Och att SAS utökar flyglinjen mellan Arlanda och Luleå med ungefär 350 extra flighter under vintern.
Finns det något du saknar med att välja bort?
– Nej, jag tycker inte det. Det gäller att tänka efter vad som är viktigt i livet. Den stora grejen för mig är att vi har stuga i Älvsbyn, vi kan bara ta oss dit med bil. Men då får man skärpa sig på annat sätt, säger Ulla Henriksson.
Vi organiserar oss. Rebellmammorna finns på nationell nivå och sedan finns det lokalt på ganska många ställen. Drygt 30 olika orter. Det som kan bekymra oss lite, är att vi är så gamla. Men senast vi hade manifestation var det flera yngre tjejer med.
Meta Wiborgh
Rebellmammorna Luleå
Har du dåligt samvete när du tar bilen?
– Nej, jag går inte omkring och har dåligt samvete. Man måste leva. Jag kan inte gå omkring och ge folk dåligt samvete, jag kan ge en liten push så att de börjar tänka, säger Ulla Henriksson.
Visst händer det att folk vågar sig fram med kritiska frågor. Men det är inte så många, enligt Henriksson.
– De säger att det är "bara svammel ni håller på med, det finns inga klimatförändringar". Det är ingen idé att diskutera, ens. De lever i sin egen värld, och jag vet inte vad det är för värld. Det är bara att titta sig omkring så kan man fundera vad som händer, säger Ulla Henriksson.