För instruktören Camilla Soini är träning en stor del av livet. När hon hamnade i klimakteriet fick hon lägga om träningen för att det skulle funka för kroppen.
Allt började för ungefär två år sedan. Hon beskriver det som att "det hände grejer" med kroppen, mensen blev oregelbunden och hon minns att hon tänkte vad skönt att slippa den.
Men med tiden skulle fler symtom visa sig.
– Jag har läst på, och fått lära mig själv. Hela det här året, herregud vad jag har svettats! Jag har haft öppet fönstret och min man fryser, säger Camilla Soini, 52.
Hon är instruktör på ett gym i centrala Luleå och det hon pratar om är något alla kvinnor går igenom förr eller senare; klimakteriet. Enligt vissa siffror får 75–80 procent symtom.
För Camillas del har vallningarna varit jobbigast. Bland annat har det investerats i en tystgående fläkt till hemmet, den blåser svalt och hon kallar den för sin räddning.
– Jag kan stå i receptionen och det är som att det tänds en eld inom mig, det rinner i pannan.
Andra symptom är att hon upplever att kroppen blivit stelare, mer värk i exempelvis fötterna och att hon lättare går upp i vikt.
– Jag har fått träna på mitt tålamod, att det tar längre tid att gå ner i vikt. Men jag vet att jag kan gå ner. Det handlar om vad jag stoppar i mig och hur jag rör på mig, säger Camilla.
När förändringarna började i kroppen valde hon att möta det med kunskap. Via jobbet fick hon chansen att utbilda sig till klimakteriecoach och startade grupper på gymmet, som vände sig mot kvinnor som ville börja må bättre.
Camilla Soini lyfter upp flera faktorer som kan bidra till det; kosten och träningen. Till exempel mår hon bättre av rena råvaror, sämre av godis och alkohol. Hon poängterar också att det är väldigt individuellt hur kvinnor upplever klimakteriet.
– Under den här tiden har jag fått testa mig fram för att se vad som passar mig bäst. Jag märker stor skillnad på vad jag äter och hur jag tränar. Jag är van att träna på ett visst sätt, jag behöver röra på mig men jag kan inte träna som jag gjort förut. Jag måste träna mer styrketräning, säger hon.
Just styrketräning är något som även hålls fram från sjukvårdens håll. Det ska vi återkomma till.
– Många kvinnor är rädda för styrketräning. Men vi tappar muskelmassa när vi kommer in i klimakteriet och när vi tappar muskelmassa får vi en sämre motor i kroppen, du förbränner mindre.
"Det är bra att det kommer upp på bordet, det finns hjälp att få", säger Camilla Soini om klimakteriet.
När det gäller annan träning säger hon att det handlar om att vara snäll med sig själv under den här perioden.
– Kroppen hamnar i en typ av stress när man är i klimakteriet, och när vi högintensivtränar stressar vi kroppen ännu mer. Lägg in styrketräning, lägg in lite yoga och kanske ett cardiopass i veckan.
Vad var drivkraften att utbilda dig till klimakteriecoach?
– Det finns ju hjälp att få. Vi kan göra ganska mycket själva och det vill jag förmedla till alla andra. Det är en ynnest att få hjälpa andra människor, att må bättre.
Hon tycker att det ansetts lite fult att prata om klimakteriet. Det är något kvinnor "bara ska genomlida", för så har det alltid varit.
– Jag önskar fler kvinnor vågar be om hjälp. Ring till en hälsocentral, säg: "jag behöver hjälp! Nu". Kvinnor vill inte säga någonting, men vi måste ta upp det, vi måste våga prata om det och be om hjälp så att de inom sjukvården ser det här, säger Camilla.
Under intervjun ansluter Monica Ringbjer, 53. Till vardags är hon elevassistent på Tunaskolan och har varit kund i den första gruppen som Camilla höll som klimakteriecoach.
– Monica, det är jag som är klimakterietanten, presenterar hon sig själv när hon kliver in – och båda brister ut i skratt.
– Vi har pratat mycket om klimakteriet, svettningar och om våra män som fryser, fyller Camilla i.
Ni tar det med humor?
– Man måste, säger Camilla.
– Man är ju van, säger Monica.
Det blir mycket prat (och skratt) om den nya fasen i livet när Camilla Soini och Monica Ringbjer möts på gymmet. "Sedan är det ju många som inte har besvär alls", säger Camilla. "Nej, det är ju det. Och de är ju jättelyckliga", fyller Monica i.
Monica Ringbjer berättar att hon kände av de första symtomen när hon var 45 år. Innan dess hade hon inte ägnat så många tankar åt klimakteriet. Hon beskriver vallningarna som att "slå på en kran". Och att det kunde ske när hon satt och tittade på tv – eller i Kvantumkön.
– Jag mådde ju pissdåligt. Om jag kom hem från jobbet och det var mycket skor innanför dörren, och man hade huset fullt, så kunde jag börja grina. Det behövdes inte så mycket, säger hon.
Hon valde att vända sig till en hälsocentral och även gå med i en träningsgrupp. I dag mår hon mycket bättre.
– Trycker jag godis vet jag vad som händer. Jag gjorde det för några lördagar sedan, och då svettas jag på natten som en gri ...
Monica uppskattar också det styrketräningen ger.
– Man ser skillnaden på kroppen och det ger en boost, säger hon.
Klimakteriet är en biologisk process som kvinnor ska igenom. "Det kan, för vissa kvinnor, vara en skör tid. Vi hamnar alla i klimakteriet men får olika typer av besvär", säger Maria Karlström, som driver klimakteriemottagningen i Överkalix.
Det handlar inte bara om svettningar, utan Maria Karlström ser också den delen som handlar om nedstämdhet under klimakteriet. Med oroskänslor och ångest. "Vi har en klar underbehandling av kvinnor i klimakteriet, i stället behandlas de för andra saker. Som depression".
Cirka tio mil från Luleå bryter barnmorskan Maria Karlström ny mark inom sjukvården i Norrbotten. I mars öppnade hon en klimakteriemottagning på hälsocentralen i Överkalix. Det är den första i Region Norrbottens regi.
Trycket har varit högt. Många är de kvinnor som hört av sig. De åker från Kiruna, Gällivare, Piteå för att få hjälp.
– Det är stor efterfrågan. Stor. Det är verkligen så. Någonstans finns det ett jättebehov, det blir tydligt, säger hon.
Har du märkt effekt om en patient har börjat styrketräna?
– Det finns studier på det. Där man såg att kvinnor som tränade tung styrketräning tre dagar i veckan, hade god effekt på vallningar, blödningsmönster och sömnen. Vi har en träningsgrupp i Överkalix, där följer vi den studien rakt av, säger Maria Karlström.
Hur skulle du förklara att styrketräning ger resultat?
– Det vi behöver tänka på under klimakteriet är att behålla varje gram muskler. Det är i hjärnan vi har vårat temperaturcentrum, och då vet vi att styrketräning frisätter den typen av hormoner som hjälper våra temperaturcentrum att reglera sig.
Hon beskriver det senaste halvåret som lärorikt och att hon fått insikter om vad som behöver göras inom området. Att det är eftersatt är inget hon hymlar med.
– Ja, verkligen. Det är ju det. Fördelen, och det som är bra, att när de kommer till mig har vi tid. En timme där kvinnan får möjlighet att berätta sin historia och jag kan komma in med kunskap. Vilken läkare har den tiden? Det är den krassa verkligheten, det är inte våra läkares fel. Det är faktum.
Utifrån den nystartade mottagningen får Maria Karlström ett underlag och kan lyfta frågorna på en högre nivå inom regionen. Det handlar om att få en jämställd vård.
– Det här får vara en start på någonting. Ju mer vi lär oss kan vi kvinnor också ställa kraven och inte vara så fogliga. Jag är övertygad om att det kommer att bli bättre.
Ett ansikte utåt för vården av kvinnor i klimakteriet. Men Maria Karlström känner sig inte ensam i frågorna. "Jag har kollegor som är intresserade och vill lära sig mer, det finns ambitioner i regionen och man lyssnar från politiken. Jag vill kanske jobba lite snabbare än vad som är möjligt", säger hon.
Känslan är att hon får ge ett forum för kvinnor att bli lyssnade på.
– Det har varit häftigt att följa upp kvinnorna som varit hos mig. Det har varit ett tacksamt jobb. De mår bättre, sover bättre, slutar svettas och känner igen sig själva lite mer. Man ser baske mig resultat. Sedan vill jag poängtera att bara för att man får en hormonbehandling är det ju inte magi. Att bara för att man börjar med östrogen kommer jag gå ner tio kilo. Vi måste göra mycket själva också.
Även om satsningen i Överkalix är helt ny kan hon se framför sig fler mottagningar runtom i länet.
– Man får titta lite grann på, var bor det flest människor? För att kunna möta upp ett behov.
Hon ser fördelar för samhället också, att kvinnor mår bättre. Kvinnor i dessa åldrar är överrepresenterade när det gäller sjukskrivningstal, enligt Karlström.
– När man börjat med den här typen av mottagningar, så sjunker också sjukskrivningstalet. Jag tänker att det inte är raketforskning, det är enkelt egentligen. Härifrån kan det bara bli bättre.
