Han går till synes lätt nedför stentrapporna. Det var ingen självklarhet för några år sedan, före operationerna och när smärtan i knäna var som värst.
– Från att ha gått med kryckor, till att ha perfekta ben. Det är den största vinsten, säger Sören Hansson.
Problem med knän räknas generellt sett inte till något som måste åtgärdas akut, annat går före.
Men för den som drabbas av artros kan vardagen bli svår.
– Varenda steg gjorde så ont, så fy fasiken. Höger knä spökade länge. Jag fick kortisonsprutor i flera år men sedan gick det inte längre. Det var 'ben mot ben'. Då fanns det bara ett alternativ kvar, att operera.
Tvärtom var det med vänstra knät. Där "small det till" plötsligt en dag. Diagnosen var artros.
Sören Hansson fick beskedet att det skulle ta 22 månader innan han fick träffa en läkare inom regionen, och inga besked om hur länge det skulle vara till operation.
– Då åberopade jag vårdgarantin. Jag kände att det fanns inget alternativ.
Om du väntat två år, hur hade det varit tror du?
– Det hade varit besvärligt. Riktigt eländigt. Jag fixade inte något. Jag är ganska envis, jag klippte gräset tills det absolut inte gick längre.
I oktober 2022 gjordes första operationen, i Nacka. Tre månader senare var det dags för andra knät. Resorna till Stockholm fungerade utmärkt, berättar han, med taxi till och från flygplatserna, hotellövernattning och mat som han uppskattade.
Sista sommaren satt jag bara. Det var besvärligt och jobbigt när man är van att vara igång. Jag gick någon liten bit. Det enda som gick bra var att cykla.
Sören Hansson
pensionerad lärare
– Jag måste säga att jag tycker det var fantastiskt. Att vakna, ställa sig upp och det känns ingenting. Inget ont. Det var perfekt på en gång.
Hur känns det att gå i dag?
– Det känns bara bra. Jag promenerar i stort sett en timme varje dag. Det är inga problem. Jag upplever det som ett nytt liv, säger han.
Vad tycker du om att åka ner till Stockholm?
– Nog går det bra, men det är klart ju äldre du blir och sådär, kanske det inte är lika kul.
Akut kirurgi och operationer som måste göras inom 30 dagar hinns med i nuläget.
Däremot hamnar bland annat knä, höft och ögonoperationer på kö.
– Vi vill absolut operera mer. Varenda patient vi inte hinner med, är mycket. Det här är inte alls en situation vi vill ha, säger Mats Lundin, chef för division länssjukvård 2.
Han säger att den nationella vårdgarantin "är jättebra för patienten". Får man inte en operation i Norrbotten, kan man få den på något annat sjukhus utanför länet.
Men det finns baksidor med det också, menar han.
– Det kan ju vara jobbigt att göra den resan. Det är en kostnadsfråga också. Det är oftast dyrare för oss att operationen sker där, än här. Det vill vi undvika, säger Mats Lundin.
Det är 1 750 färre operationer jämfört med samma period i fjol, eller elva procent om man så vill, som görs. Hur kommer det sig?
– Det är mångfacetterat. Under pandemin blev väldigt många operationer uppskjutna och inställda. Köerna ökade kraftigt och det lider vi av fortfarande. De köerna har vi inte hunnit arbeta bort.
Vården i siffror
Fram till 31 oktober 2024 stod 296 personer i Norrbotten i kö till någon form av knäoperation. Väntetiden uppges vara mellan sex och nio månader. Mellan tre till fem patienter skickas till annat län varje vecka.
Kostnaderna för vårdgarantin har ökat från 57 miljoner kronor (januari-september 2023) till 77 miljoner kronor (januari-september) 2024.
Tillgången till salar, vårdplatser och personal, det som regionen kallar för operationskapacitet, har minskat med -12 procent i Sunderbyn.
Till augusti månad 2024 stod 279 fler patienter i kö till operation, jämfört med samma period föregående år.
Antal vårdtillfällen, med det menas in- och utskrivning på exempelvis en klinik, har minskat med -5,2 procent. Psykiatrin har minskat vårdtillfällen med -5,9 procent. Inom primärvården, som innefattar regionens egna hälsocentraler, har antal besök minskat med -4,7 procent.
Införandet av nya journalsystemet Cosmic bedöms ha påverkat produktionen. Utbildningen har upptagit 108 000 arbetstimmar, vilket motsvarar 58,1 årsarbetare under de tolv veckor det pågått.
Källa: Region Norrbotten
Han berättar också att många vårdanställda valde att sluta efter pandemin.
– Vissa avdelningar hade det tufft under pandemin. Det var ansträngande. Man kände att nu vill man testa något annat. Vi har inte lyckats fylla det tappet, säger Mats Lundin och fortsätter:
– Det är grunden till att vi både har stora köer och personalbrist. Det tredje som också påverkar att vi har en demografisk omställning i samhället där det föds färre och vi lever längre. Vi har färre som kan jobba i vården.
Siffrorna i det här fallet är en jämförelse med förra året. Vad säger du om det?
– Ja, absolut. Men det hänger ihop. I och med att vi har svårt att bemanna vårdavdelningar och operationsavdelningar, så har det lett till en minskning av våra operationer. Vi kommer helt enkelt inte upp i den volym vi skulle vilja, säger han.
En annan förklaring är att det saknas operation- och narkossköterskor.
– Vi har många som har slutat och vi jobbar ständigt med att rekrytera nya, säger Ann-Sofi Schäufele, chef för division funktion.
Hon nämner att Luleå tekniska universitet startar en vidareutbildning till operationssköterska hösten 2025.
– Det är positivt, det ser vi framemot.
Även införandet av journalsystemet Cosmic har påverkat.
– Väldigt många medarbetare har jobbat intensivt för att införa det, säger Schäufele.
– Sitter du på utbildning kan du inte ta emot en patient. Det gör att kapaciteten har gått ned, säger Lundin.