"Man träffar en patient men man träffar också en individ. Vi försöker se till varje persons behov", säger bröstcancerkirurgen Lena Johansson på Sunderby sjukhus.
Under de starka lamporna mitt i rummet förbereds patienten inför operation. Uppgifter utförs runtomkring med ett till synes fokuserat lugn. Det är här, i operationssalen, som den botande delen av en bröstcancerprocess görs; kirurgin.
Lena Johansson gör en stor del av alla bröstcanceroperationer i Norrbottens län. Hon har opererat bröstcancer vid kliniken sedan 2007 och sedan några år tillbaka har hon en kollega på deltid som också utför operationer.
– Jag kan inte tänka mig ett mer givande och roligare arbete. Patienten kommer in på morgonen med en potentiellt livshotande sjukdom, och går hem på eftermiddagen och har blivit av med cancern i bröstet. Det är otroligt tillfredsställande att kunna göra det, säger hon.
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Lena Johansson nämner några siffror. Ungefär 60-70 procent av tumörerna hittas i ett tidigt stadium via screening.
92,5 procent av patienterna överlever fem år efter konstaterad bröstcancer.
– Bröstcancervården består av flera delar. Utöver kirurgin behövs det även tilläggsbehandling som våra onkologer bidrar med. Innan dess behöver bröstcancer utredas och det jobbar mammografiläkarna och patologerna med. Vi är ett stort team och jag tror det är därför bröstcancervården fungerar. Vi har ett nära samarbete.
Sedan 2011 är hon sektionsansvarig för bröstcancerkirurgin i länet. När hon började hade de endast tillgång till en onkologkonsult från Umeå två dagar i veckan.
– Nu har vi börjat skapa vår egen onkologklinik, två är färdigutbildade och två till är på gång. Vi har fått en större tillgång till onkologiska resurser vilket också förbättrar vården.
Onkologer arbetar med den medicinska behandlingen av cancer.
– Det är en stor del av behandlingen som förbättrar oddsen för att förhindra spridning av bröstcancern eller att den kommer tillbaka i bröstet. Det finns cellgifter, strålbehandling, målinriktade läkemedel samt antikropps- och antihormonell behandling, säger Lena Johansson.
Hon beskriver arbetsdagarna som strukturerade. På mottagningen möter hon och hennes kollegor patienter före och efter operation, informerar om diagnos och behandling samt uppföljande besök. Det blir också samtal om kosmetiken.
– Vi har jobbat mycket med den så kallade onkoplastiken, det vill säga att försöka förbättra kosmetiken och minska traumat för kvinnan.
Hur ser ett bröst ut efter en operation. Vad blir kvar?
– Man måste alltid värdera, titta på tumörens storlek kontra bröstets storlek. Finns det tillräckligt mycket bröst kvar efter att man tagit bort tumören med marginal, för att det ska kunna bli ett kosmetiskt resultat som patienten kan acceptera.
Måste hela bröstet tas bort, exempelvis om det finns två tumörer på olika ställen, kan det i stället bli aktuellt att göra en rekonstruktion. Antingen kan protesen sättas dit direkt, eller göras senare, och då finns fler metoder att tillgå.
Protesen är silikon som sätts in under muskeln.
– När jag började med det här tog man i princip bara bort tumören och sydde ihop huden. Så var det bra med det. Och det blev ju väldigt klena kosmetiska resultat.
"Patientens största rädsla är att cancern ska sprida sig, att man ska få det i resten av kroppen", säger Lena.
Lena Johansson opererar bröst och armhål, spridningar i övriga delar av kroppen "kommer hon inte åt". Själva tumören med vävnad runtomkring tas bort. Under operationen skickas det till röntgen för att se att all cancer är borta. Även en lymfkörtel från armhålan tas bort och skickas till patologen. Därefter kommer steget kring själva utformningen av bröstet, vilket alltså kan se olika ut.
Hur är det att vara bröstcancerkirurg?
– Det är väldigt roligt. Det är ett tacksamt jobb. Det är en svår diagnos, en jobbig process för kvinnan samtidigt så är det ju väldigt många som blir friska. Vi har goda resultat sett ur ett nationellt men även internationellt perspektiv.
En nyckel till det, förklarar hon, är att de gjort en tydlig processbeskrivning i detalj av hur det går till. Ett dokument som alla följer.
– Det är ett stringent system. Samtidigt finns en flexibilitet genom att vi har stora avstånd. Om en kvinna från Karesuando som kommer till mammografin har tydlig bröstcancer, kan mammografiläkarna ringa hit och hon får komma hit på en gång i stället för att åka tillbaka till Karesuando 42 mil. Då kan vi göra alla förberedelser.
I Norrbotten finns inget remisskrav för mammografi, patienten behöver såldes inte vända sig till en hälsocentral först.
– Det snabbar på förloppet förstås. Känner man en knöl i sitt bröst och blir orolig, kan man ringa till mammografin och få en tid. Det är nog ganska unikt för Norrbotten.
Flera gånger kommer Lena Johansson tillbaka till patientens perspektiv. Hon beskriver det som ett trauma för patienten att få en cancerdiagnos och drar en liknelse om att bli påkörd av ett tåg. Det är något som drabbar människan utifrån och som inte går att försvara sig mot. Därför har det också betydelse att jobba med den mentala biten.
– Det är viktigt att vi ger patienterna en trygghet i sin diagnos. Man ska inte endast ha fysiskt välmående och bli fysiskt frisk, man ska också känna en trygghet och ett framtidshopp i sin cancerdiagnos. Om vi inte lyckas med det har vi gjort ett dåligt jobb.
Hon ser det som att hon träffar en patient, men också en individ – och förklarar att det gäller att möta människan.
Hon uttrycker sig ödmjukt inför uppgiften.
– Som doktor är man alltid i överläge, det ska man aldrig glömma bort. Patienten är beroende av en när de träffar en. Det är ganska speciellt. Det måste man ha respekt för, säger Lena Johansson.
Vad är din drivkraft?
– Det är att ge patienten en högkvalitativ vård och göra ett gott arbete.
Kontaktsjuksköterskorna Maria Björk och Sofia Olsson är viktiga spelare på kliniken. "De gör ett enormt arbete, jag är otroligt beroende av de", säger Lena Johansson.
Hon har ett nära samarbete med de två kontaktsjuksköterskor för bröstcancer som arbetar vid kliniken. De är spindeln i nätet, de organiserar arbetet och håller mycket av kontakten med patienter före och efter operation.
Får Lena Johansson önska hade hon haft någon fler resurs för att göra kliniken mindre sårbar, och även mer kompetensutveckling. Sedan bär hon också en dröm för framtiden.
– Det hade varit fördelaktigt att skapa ett bröstcentrum. Där man slår ihop oss, onkologin och mammografin. Det är en stor fråga och vi har försökt driva den vid ett antal tillfällen men det har inte gått att komma framåt i systemet, om man säger så. Jag tror det är möjligt, det fungerar ju över resten av Sverige, så varför skulle det inte fungera här.
Bakom titeln kirurg finns en mamma till fyra vuxna barn. Hon gillar att odla, fiska och ta hand om sina fyra hundar. På datorns bakgrundsbild syns en bild på familjen på en resa till Bali. I kontorsfönstret finns en omfattande samling fejk-kaktusar som inte går att bortse ifrån.
"Det är ett internt skämt", säger Lena Johansson om alla fejk-kaktusar i kontorsfönstret.
– Kaktusarna har en historia tillbaka till ett bröstcancermöte i Texas som vi gjorde 2014, jag och en dåvarande kollega. Jag skulle titta på kaktusar, vi hade lite tjorvigt innan vi hittade de. Min kollega har sedan försett mig med alla dessa kaktusar som hon hittat på loppisar.
Lena Johansson började som undersköterska 1984, och vidareutbildade sig sedan till sjuksköterska 1986. Under tiden hon var mammaledig läste hon in naturbetyget. Och när hennes barn var 2, 4, 6 och 7 år lämnade hon Luleå tillfälligt under några år.
Att bröstcanceroperationer görs dagtid passade in i hennes liv.
– Jag var ensamstående småbarnsmamma och åkte till Umeå med mina barn och läste läkarutbildningen. Sedan flyttade jag tillbaka hit. Det gjorde att jag behövde jobba med någonting där jag inte behövde operera hela nätterna.
Rosa oktober
Oktober är den internationella bröstcancermånaden, även kallad Rosa oktober. Dess symbol för kampen mot bröstcancer är det rosa bandet. Bröstcancerförbundet säljer bandet och pengarna går till bröstcancerforskning.
Källa: Bröstcancerförbundet
