14.25.
På bron över Kalixälven sitter affischer på Charlotte Kalla fastsatta på lyktstolparna.
Vi har kommit fram till Kallaland.
Tärendöbon Ove Lundhamn kommer farandes i rasande fart på sin spark. Han är hoppfull timmarna innan byns stolthet ska ge sig ut i spåret.
– Medalj blir det, slår han fast för att i sekunden senare lägga till en gardering.
– Samtidigt är det första OS och hon är ung så man vet ju aldrig. Men tänk om hon vinner guld! Vilken grej. Någon från Tärendö som blir olympisk mästare. Det vore stort, helt ofattbart, säger han och ler.
Hur många i Tärendö tror du ska se loppet?
– Alla, alla som kan. 99 procent, garanterat.
Vi åker vidare till BG:s mack.
BG är är Bo-Göran Nedlund. Han har drivit macken sedan midsommar och som i alla små samhällen är den viktig.
Hur är läget i dag?
– Det vet vi först vid åtta, säger Bo-Göran.
Känner du Charlotte?
– Ja, hennes pappa bor ju bara på andra sidan potatisåkern. Alla känner alla här.
Kvällstidningarna kommer med buss. En höjdpunkt på dagen och några kunder kommer förbi för att köpa dagens exemplar.
– Jag har fått order om att spara löpsedlarna, säger han när han packar upp dagens löpsedel och tittar på den:
– Ingenting om Charlotte. Ännu. Men i morgon står det.
16.45
Ica Torget. Anita Kalla bakom kassan betar av de kunder som står i kön. Det är drygt två timmar innan start.
- Hon är liksom alltid som hon varit när hon kommer hem, säger hon om sin släkting.
Jag antar att hon är inne här och handlar rätt ofta?
- Ja, hon äter ju mer än andra om man säger så. Inte som gemene man (skratt).
Vad händer om hon tar medalj, blir det party i kväll då?
- Nää, inte blir vi till oss så i trasorna.
Tvärs över gatan finns sporthallen där Charlotte spelade sin basket. I dag är det bollek som står på programmet. Men i dag stänger hallen redan 18.30.
På grund av OS.Jalle Kauppi låser upp. Jag frågar om många kommer att se matchen hemma eller i Tärendös klubblokal, Storan.
- Många vill nog grina hemma, säger Jalle Kauppi.
Tror du det blir att grina i kväll?
- Det brukar bli det.
Ida Krekula laddar för bollekarna. Hon åker själv skidor och när Kuriren ställer den dumma frågan vad Charlotte Kalla är särskilt bra på grimaserar hon först för att självklart uttrycka:
- Skidor!
Bakom sporthallen ligger hockeyrinken. Linnea Kalla, ännu en Kalla i Kallaland, är där med några kompisar och spelar.
- Snyggt efternamn, va?, säger hon och ler.
Egentligen skulle det varit träning i Pajala i dag, men...
- Vi missar det i dag. Ingen ids köra dit för alla ska kolla på skidorna, säger hon.
Lasse Trevahauta ska absolut se loppet. Han har precis avslutat ett skidpass ett stenkast från hockeyrinken där elljusspåret börjar.
Och där elljusspårett börjar började även Charlotte Kallas karriär.
- Oj, oj. Här har hon åkt sedan hon var liten.
- Hon var väl hemma i julas och då åkte hon här.
Hur tror du det går i kväll?
- Jag tror det blir guld.
18.30
IFK Tärendös klubblokal.
Min första fråga till Ola Keskitalo, ordföranden sedan 30 år, är:
Är du nervös?
- (Lång suck, skakning på huvudet) Oj, oj. Hur ska jag klara det här?
Hans nervositet ska inte bli mindre. SVT direktsänder, stämningen tätar i klubblokalen. På TV diskuteras Charlotte Kallas chanser och klubbens representanter, ett 30-tal, lyssnar spänt. När Kalla dyker upp i rutan vid start jublas det och utropas:
- Nu! Titta!
Vid första mellantiden leder Charlotte Kalla, efter halva loppet leder hon fortfarande. Och hon har drygat ut. Då faller Ola Keskitalos knutna näve tungt i bordet. Pang!
Kommunalrådet Bengt Niska tittar ut på den samlade skaran:
- Det blir guld, säger han och nickar försiktigt.
När Charlotte Kalla drygar ut ännu mer är det dags för Keskitalos näve igen.
Pang.
- Bara hon inte faller nu, säger någon oroligt inför slutet.
Charlotte Kalla faller inte.
Charlotte Kalla är inne på upploppet.
Charlotte Kalla är bara stavtag från att skriva idrottshistoria och när hon bryter målinjen bryter också jublet ut.
19.38
Guldjublet.
Ola Keskitalos näve har bankat en tredje gång. Kommentatorerna har skrikit sig hesa över guldet.
Tärendö har fått ett OS-guld,
- Oj, oj, oj. Jag måste gå ner i varv. Hela Sverige står ju bakom, vi här vet nog inte hur stort det är, säger han.
- Hon är så fantastisk och en sån fin människa. Tour de Ski var stort, men ett olympiskt guld är ännu större.
Ann-Sofie Wettainen torkar sig runt ögonen. Tårarna kom. Det gick liksom inte att hindra. Men varför stoppa tårar när ingen stoppar Kalla?
- Det är så enormt stort och jag tror det här har varit hennes dröm. Samtidigt har hon haft så stora krav på sig, säger hon mitt i segeryran.
Bengt Niska, kommunalråd:
- Det är en stor dag. Det är den största dagen i vår idrottshistoria.
Några minuter senare avslöjar Bengt Niska att Charlotte Kalla får en tomt i Tärendö, utan kommunens inblandning denna gång, och att ett husföretag är beredd att bidra också.
För svenska folket är hon den ostoppbara fantomkvinnan, för Tärendöborna är hon tjejen som är som vem som helst.
Tjejen som är som vem som helst, men som nu har vunnit OS-guld.
På TV:n dyker Charlotte Kalla upp i bild och fyrar av det där leendet som är en av anledningarna till att hon tagits till hjärtat av hela svenska folket. En annan är att hon är världens bästa skidåkare.
När hon ger tummen upp och kommentatorerna öser superlativ över henne hörs en röst från någon i folkhopen.
- Lilla Charlotte.
I går blev lilla Charlotte stor.
Riktigt stor.
20.55
Vi kliver in hemma hos Charlotte Kallas farmor och farfar, Sisko ch Bengt.
Några marschaller brinner utanför.
Inne brinner det i ögonen av stolthet och glädje.
- Man blir så glad bara. Stolt? Jo, det också, säger farfar Bengt Kalla.
När trodde du på seger?
- Vid 7 kilometer. När hon får vittring så släpper hon det inte. Hon är så envis.
Det är lugnt i huset. Snart börjar herrarna åka. Telefonen ringer dock nästan oavbrutet.
Men det. Det är som det ska vara hos en nybliven OS-familj.