Hennes sikte är med andra ord redan inställt på avslutande 30 kilometer på lördag, när tre OS-medaljer i Sotji kan bli fyra. Men frågan är om en ny medalj där kan slå det omtumlande dygn som följde efter lördagens svenska stafettskräll. Efter segerintervju på segerintervju väntade tårtkalas för svenskorna, som sedan satt och läste upp grattis-sms för varandra innan de försökte komma till ro på kvällen.
Det var inte helt lätt.
– Det är så sjukt mycket hälsningar jag har fått. Dagen i går var tokig. Det känns nästan som att man är bakis i dag, man är så trött sedan gårdagen, säger Charlotte Kalla.
Svensk idrottshistoria
Hon stod för karriärens lopp när hon gjorde det omöjliga möjligt på slutsträckan. Dryga 25 sekunder knaprades in på toppduon Finland och Tyskland innan Kalla satte in guldspurten. Tillsammans med Ida Ingemarsdotter, Emma Wikén och Anna Haag skapade 26-åringen från Tärendö ett stycke svensk idrottshistoria.
– Jag längtar tills jag får se ett klipp med hela tävlingen, det har jag inte gjort än utan bara försökt uppleva den i minnet.
I stället ägnade Kalla söndagen åt att titta på ett annat svenskt guldlopp ute vid spåren på Laura skidstadion. Det blev ett nytt svenskt guld, om än med lite mindre dramatik än när damerna ordnade sitt.
När Marcus Hellner gick i mål satte han punkt för en svensk skidhelg som saknar motstycke.
– Att få uppleva det här, både damer och herrar överst på pallen. Det är stort. Jag vet inte om det kommer inträffa någon mer gång, säger Kalla.
– Jag tror att vi måste få komma hem till Sverige för att fatta det.
Med meteoritfragment
På söndagskvällen fick hon i alla fall någonting att ta på för att göra upplevelsen lite mer greppbar. En guldmedalj.
– Det roligaste var att få se den svensk flaggan var överst och att vi fick sjunga nationalsången tillsammans, säger Kalla efter medaljceremonin.
Eftersom de svenska skiddamerna tog sitt guld på årsdagen av meteoritnedslaget i Tjeljabinsk ska ett fragment från rymden finns i varje medalj:
– Jag ser det inte, men jag tycker den glänser väldigt fint ändå. Jag gillar den här färgen, säger Charlotte Kalla när hon jämför med sina två tidigare silver.
Ingemarsdotter, Haag och Wikén höll med:
– Det var häftigt att se den svenska flaggan och blicka ned på kungen och Silvia, jublar Anna Haag och Emma Wikén ihop.
– Jag tror man behöver smälta det här lite nu när man fått medaljen runt halsen. Men har man en gång stått längst upp vill man alltid tillbaka, säger Ingemarsdotter.
Hon vill fixa ett nytt guld redan i sprintstafetten.
Även om det blir svårare utan Kalla. (TT:s utsände)