– Jag är för dålig, jag åker som en sopa. Jag är för kass, säger en besviken Modin direkt efter kvartsfinalen.
Det var efter att han blivit fyra i sin kvartsfinal där Emil Jönsson och Teodor Peterson tog hem direktplatserna till semifinal. Nu räckte dock Modins tid till för att få köra semifinal. Även där blev han trea, men på nytt räckte tiden och den tidigare så uppgivne Modin var hastigt och lustigt i final och då hade känslan svängt över.
– Jag trodde verkligen det var kört efter kvarten och så när jag hörde att det räckte tänkte jag bara phuuuu inte ett lopp till. I semi kändes det mycket bättre och i finalen var jag
Hur skön var den här medaljen?
– Den är otroligt skön. Det här betyder så mycket mer än guldet i Sundsvall. Det finns så mycket känslor i det här. Jag har haft så mycket längre väg att vandra nu, säger en mycket lättad Modin.
I finalen så gick Modin ut hårdast i fältet och efter halva finalen så ledde han. Sedan kom Emil Jönsson, Teodor Pettersson och Carl Quicklund och passerade Modin. Länge såg det ut som om att Piteå-åkaren skulle missa pallen, men i sista kurvan in mot stadion tappade Quicklund skäret och Modin smet förbi och kunde hålla platsen hela vägen in i mål.
– Det är värt så oerhört mycket att få känna att jag har häng nu. Efter kvarten var jag nästan mer besviken än någon gång tidigare.
En halvtimme efter intervjun togs VM-truppen ut och det viskades i korridorerna om att Jesper Modin kanske skulle ta den sista platsen. Nu blev det inte så, men det troliga är att Modin reser från Örebro med ett betydligt lättare sinnelag än han kom dit med.
Vann sprinten gjorde Emil Jönsson före Teodor Pettersson.