2014 var Johan Lidman mitt uppe i sin karriär och han var antagligen som bäst också när olyckan var framme. Lidman hade radat upp kanontävlingar på den amerikanska proffstouren när det small.
– Det var inget speciellt som hände egentligen. Jag landade hårt och slog i knäet på variatorskyddet var på knäskyddet och knäskålen gick sönder. Först trodde jag att jag hade slagit i någon nerv bara, men det övergick snabbt till en sjuklig smärta. Det var en sån enorm smärta och jag önskar att ingen ska behöva uppleva samma sak, säger Johan Lidman.
Skadan var en krossad knäskål och givetvis var säsongen över – men han kunde nog aldrig gissa vad som väntade honom. Det skulle ta drygt två år att komma tillbaka till tävlingsbanan.
– Det var så klart inget jag på förhand hade trott. Jag hade väl ett mål att vara tillbaka redan säsongen efter, men jag hade nog lite för bråttom och slet upp skadan när jag gick omkull med crosscykeln.
Fallet gjorde att den gamla skadan slogs upp han tvingades till ett nytt likadant ingrepp – men inte heller den gången skulle det hålla.
– Jag var uppe i fjällen efter att jag haft uppehåll under hela säsongen. Det var ingen krasch eller så utan jag klev bara av skotern och när jag hoppade ner i snön så slets skadan upp igen, säger Lidman.
– Det var åtta månader efter den andra operationen och jag trodde att det var bättre än vad det var. Visst jag hade ont och anade väl att det inte var helt ok.
Det var i april 2015 och efter den tredje operationen väntade månader av rehabträning.
– Det var oerhört tufft och jag började ifrågasätta mig själv. Vad hade jag gjort för fel att drabbas av detta en tredje gång och jag såg USA-kontraktet försvinna i mitt inre.
Hur kändes det att tvingas till en tredje operation?
– Givetvis för djävligt ochjagkrävde att de skulle göra på något annat sätt än vid de två föregående operationerna. Jag sa att ”Det här funkar uppenbarligen inte” så ni måste göra något annat. Då valde de att skruva ihop knäskålen och det verkar ha varit det enda rätta.
Efter många timmars rehabträning kom helt plötsligt känslan för att en comeback skulle ens vara möjlig. Han kände att han kunde göra saker som inte hade varit möjliga efter de två första operationerna.
– Jag vilade en hel säsong och under hösten 2016 då kände jag att det här kommer att fungera. Jag var då antagligen bättre tränad än vad jag har varit någonsin, säger Lidman.
Efter att ha varit borta från skotercrossen i två år så var det dags att testa vad knäet höll för under senhösten 2016.
– Jag åkte ut med Kenny (en som hjälper Lidman med att skruva i skotern) i mitten av november och jag var så grymt nervös. Jag såg framför mig att jag skulle landa hårt och att knäskålen på nytt skulle gå sönder, men det gick bra. Ganska så snart ökade jag succesivt intensiteten och i december 2016 kände jag att det här kommer att gå.
Hur känns knäet i dag?
– På sidan av banan är det inte bra. Jag har smärta hela tiden men på banan hjälps jag av adrenalinet även om det gör ont efter träningen.
I januari bara två månader efter att Johan Lidman kunnat börja träna på skotern efter två års uppehåll så väntade tävlingscomebacken i stortävlingen i Artic Cat-cup.
Var du rädd när du skulle köra din första tävling efter uppehållet?
– Nej för då hade jag ändå kört ganska så frekvent. Jag kom trea och det var en lättnad efteråt kanske en lättnad för att knäet höll utan för att jag fortfarande kunde konkurrera efter all tid jag hade missat, säger Lidman.
Till sin comebacksäsong så har Lidman bytt märke från Ski-Doo till Lynx och i Söderhamn fick han kliva upp på mästerskapspallen när SM i stadioncross avgjorde.
– Det är inte en jätteskillnad för Lynxen är väldigt lik Ski-Doon på många sätt. Nu handlar det om jag ska finslipa mig själv för skotern går grymt bra.
Nu väntar SM i skotercross på hemmaplan i Piteå.
– Jag kommer att missa lördagens tävlingar för jag åker till Finland och kör BRP-cup för Lynx, men på söndag kommer jag att göra så gott jag kan i Piteå. Det är väl lite negativt att jag missar lördag och tappar eventuella poäng, men tävlingen i Finland är viktig för mina sponsorer och därför är det ingen diskussion.
Helgen efter SM i Piteå körs Clash of Nations i Falun och sedan väntar VM på Höghedenbanan i Älvsbyn i början av april. Johan Lidman är en av fem förare som tagits ut av landslagsledningen till att representera Sverige. Med i truppen finns ytterligare fyra stycken förare som är kvalificerade via placeringar i förra årets VM-tävling.
– Trots att det är ganska sent på säsongen så är vi bara halvvägs. De tävlingarna som är kvar är alla viktiga tävlingar och det känns riktigt motiverande.
Hur stora förhoppningar törs du ha inför VM?
– Jag tycker att jag borde kunna ha ganska höga förhoppningar. Jag hinner få några tävlingar innan det och känslan är att jag blir bättre för varje start och jag ser inget hinder för att jag ska slåss om en pallplats.
Hur skulle en perfekt dag se ut den 1 april?
– Först ta sig genom kvalet helskinnad och sedan få ett bra startspår till finalen. Sedan får jag en bra start i finalen och kan köra igenom hela finalen utan problem och sen .... ja vi får väl se.
Är det realistiskt?
– Absolut, ingenting är omöjligt. Jag skulle inte bli förvånad om det skulle sluta med en pallplats på VM, men glad, säger Lidman slutligen.