Försäsongen inför den gångna säsongen var långt ifrån optimal för Magnusson från Piteå som under VM i Östersund fick problem med en handled. När smärtan fortfarande var kvar i april träffade hon en handkirurg som gjorde en magnetröntgen.
Undersökningarna visade att ett ligament i handen gått av och hon tvingades till en komplicerad operation.
Skadan innebar inte bara en operation. Rehabiliteringen av den opererade handen/handleden innebar också stor påverkan på försäsongsträningen.
– Det var hårda restriktioner om vad jag fick och inte fick göra. Jag hade till en början gips över i stort sett hela armen och sedan fick jag successivt byta till mindre och mindre skenor.
Trots att hon var gipsad så började hon träna ganska omgående, men det var inte den träningen hon var van vid.
– Det började med spinningcykel och senare löpning och i september var jag tillbaka i full träning. Jag fick inte träna med stavar under en ganska lång tid.
När hösten kom så fick Magnusson ännu inte träna med stavar vilket innebar att hon tränade själv i stället för med laget.
– Jag kunde inte hänga med de andra när jag bara kunde ha en stav och därför körde jag på egen hand.
När tävlingssäsongen startade så var det inte på världscupen utan IBU-cupen som är steget under världscupen.
– Det är klart att jag var besviken i början på säsongen då jag inte blev uttagen till världscupen. Även om det var väntat och helt rätt för det var inget snack om saken. Jag inte skulle tävla på den nivån just då.
Under de första tävlingarna så var hennes prestation som hon själv beskriver "lite rangligt".
– I de första tävlingarna så var det lite så att om jag gjorde det hyfsat så skulle jag eventuellt kunna åka IBU-cupen. Alternativet var att inte tävla alls. Utan fortsätta att träna tills jag var redo.
Vad fick du för svar?
– Det finns ingen anledning till att tävla om du inte kan göra dig själv rättvisa, men det gick ändå ganska bra med tanke på hur försäsongen hade sett ut, säger Magnusson innan hon fortsätter:
– Jag hade inte jättehöga förväntningar innan jul. Jag såg tävlingarna på IBU-cupen som en bonus för i min egen värld så skulle jag inte vara tillbaka förrän efter jul.
I januari kom beskedet att Anna Magnusson trots alla problem under säsongen fick packa VM-väskan.
– Det var en kamp ända fram till sista tävlingen i Puklijuka. Det stod mellan mig, Johanna (Skottheim) och "Bettan" (Elisabeth Högberg) och då slog jag "Bettan". Då kändes det som om att det var ganska klart.
Det blev dock ingen start under VM för Magnusson.
Var det jobbigt?
– Nja efter att jag inte fick åka distansen så kändes det som om att det inte skulle bli några VM-lopp för mig. Det var på något sätt skönt att få ett tidigt besked.
När Anna Magnusson efter att säsong var över tog ett träningspass så fick hon en stor överraskning. Inne på skjutvallen stod Stina Nilsson och tränade skidskytte.
– Jätteförvånande och jätteroligt. Jag vet inte om någon skidåkare som fortfarande är på toppen i sin karriär har bytt från längdskidor till skidskytte. Det här är bra för skidskyttesporten, säger Magnusson.
– Hon sa inget om att hon skulle byta sport och jag tänkte att det bara var hennes nya hobby.
Hur känns det att få dra igång försäsongen nu?
– Jag är nog mer taggad än vad jag någonsin har varit, skrattar Magnusson.