Vi är på terrassen utanför det som ska bli OK Renens nya klubblokal på Ormberget i Luleå. Klubbens ordförande Martin Hasselström lämnar över blommor för att gratulera Markus Lundholm. Den nedstängda världen, och att Lundholm bor och pluggar i Umeå, har gjort klubben inte kunnat gratulera till de tre EM-medaljerna i mars förrän nu.
Då tog Renen-åkaren silver i sprintstafett och brons i herrstafett.
Men det är bronset på medeldistansen som står ut. Det tog Lundholm efter att han hade brutit av toppen på ena skidan på sista varvet.
– När jag bröt skidan tänkte jag: ”nu är det helt kört. Nu kommer jag inte att ta mig hem”. Jag var långt bort från stadion. Men ställde jag mig på den och det gick att åka på den. Det var egentligen inga problem, det var mer att jag var rädd att om den skulle gå sönder ordentligt så skulle jag få svårt att ta mig hem, säger Lundholm och fortsätter:
– Jag tror inte att jag tappade nån tid egentligen. Men jag blev riktigt stressad. Jag visste att jag var med i kampen om medaljerna.
Fyra månader senare har Lundholm laddat om. Han är mitt uppe i en försäsong där han tränar rullskidor, orientering och löpträning.
– Jag har alltid varit bra på skidorientering. Jag är inte jättebra på att åka skidor eller läsa kartan heller. Det är lite annan skidåkning. För i skidorientering ska man ta sig fram på lite smalare spår och knixigare. Den delen passar mig bra.
28-åringen tävlar även i vanlig orientering och längdåkning, men det är den lite annorlunda kartläsningen i vintersporten som passar honom bäst.
– Det skiljer sig från vanlig orientering. Om jag springer här på sommaren och tänker: ”då ska jag till en sten där borta”. Då springer man oftast så rakt som möjligt. I skidorientering blir det mer: ”Ska jag gå runt höger eller vänster?”. Där måste jag följa spåren. Själva kartläsningen fungerar på ett annat sätt.
Trots att Sverige är en av de ledande nationerna är skidorientering en sport som inte får mycket uppmärksamhet i vårt land.
– Det förstår jag kanske. Det är ju svårt att följa på något sätt för vi är ju långt ute i skogen. Det är det som är sporten. Det är motsatsen till vad som är lätt att sända. Det är inte så mycket att göra åt. Och skulle man göra för mycket åt det – då skulle det ju inte det vara samma sport som är kvar. Det är väldigt svårt det där.
Precis som vanlig orientering har tekniken runt sändningar förbättrats.
– Det hade skapat andra förutsättningar om det gick att följa på ett bättre sätt. Men det tycker jag ändå kommer mer och mer. I och med GPS-sändningar kan man följa det. Det är tv-sändningar där man kan följa det på en karta. Men det krävs att man är lite intresserad för att kunna följa med.
På grund av coronapandemin är det lite oklart när den svenska säsongen startar i vinter. Men det finns ett EM i Bulgarien, ett VM i Estland och en världscup som är de stora målen för Lundholm.
– Att bli topp-tre i världscupen hade varit stort. Men det är en individuell VM-medalj som driver mig.
Han saknar just den där individuella fullträffen på VM, även om nytänket som har införts i vinter inte riktigt passar honom.
– De har gjort ett nytt VM-program. Nu är det ett sprint-VM. Nu ska vi ha sprint och jaktdistans. De har tagit bort långdistans som har varit min favoritdistans, så det är lite speciellt.