Kalla till Kuriren: "Det är upp till juryn"

Frågan var inte om hon skulle vinna. Det var snarare om hon skulle göra det själv – eller i lag.

Charlotte Kalla.

Charlotte Kalla.

Foto: Lars Pehrson / SvD / TT

Skidor/Sundsvall2014-12-02 14:52

Det var en omtumlad Charlotte Kalla som Kuriren fick tag i en och en halv timme efter beskedet att hon och OS-guldlaget i stafett belönats med Bragdguldet 2014.

– Det har varit full fart, säger hon.

Den Tärendöfostrade skidåkaren följde Bragdjuryns officiella uttalande från Sundsvalls stadshus och fick sedan ta emot blommor från SvD:s utsända i Sundsvall.

– Det blev några nervösa minuter innan det offentliggjordes. Det var härligt när jag förstod att det var vi i damlaget som skulle få ta emot priset, säger hon.

Du var inte förberedd?

– Nej, inte alls. Jag har varit med i snacket två gånger tidigare. Efter Tour de ski (2008) och efter Vancouver-OS (2010), då har också Svenska Dagbladets reportrar funnits med mig.

Hur har det varit?

– Jo, det har varit väldigt nervöst. Jag kommer ihåg känslan, men det har ju varit värdiga idrottare som fått priserna då. Senast var det ju herrstafettlaget efter deras OS-guld i Vancouver.

Att Bragdguldet betyder mycket för Piteå Elit-åkaren är ingen överdrift. Hon var väldigt tacksam att få ta del av en av Sveriges mest ärofyllda utmärkelser för insatsen i ryska Sotji.

Stafettlaget med Ida Ingemarsdotter, Emma Wikén, Anna Haag och Charlotte Kalla tog ett sensationellt OS-guld efter en dramatisk spurtkamp med Finland och Tyskland (läs händelseförloppet i faktarutan).

Charlotte Kalla var skyhög favorit att få ta emot Bragdguldet. I förhandssnacket var det bara ett frågetecken – om hon skulle få det individuellt eller i lag.

När Kuriren fick en pratstund med Kalla var givetvis sparsam med kommentarer angående att hon snuvades på ett eget pris. I stället ville hon njuta av sitt första Bragdguld i karriären.

– För att åka stafett måste man vara fyra stycken. Och för att ta guld måste alla pricka formen, ha bra skidor och allt vad det innebär – utan stafettlaget hade inte jag fått göra min sträcka på det sättet jag gjorde, säger hon.

På sociala medier och i tidningar menar man att din sträcka är en större bragd ...

– Det är upp till juryn att bestämma. Men det var verkligen en bragd vi gjorde.

Vad gör Bragdguldet så speciellt?

– Det är ju att hela årets idrottsprestationer samlas och att en jury sammanträder och kommer överens. Och att det är 90:e gången det delas ut, säger hon.

– Det finns så mycket fantastisk svensk idrottshistoria i Bragdguldet.

Hur går du vidare och fokuserar mot tävlingarna i Lillehammer på fredag?

– Med massor av energi.

Skidåkaren Marcus Hellner är den senaste norrbottningen som fick ta emot Bragdguldet. Även han fick det i lag – efter OS-guldet i stafett 2010 (Vancouver).

Läs Kurirens skidblogg: "Typiskt svenskt"

Så var bragdloppet Bragdguldsvinnare sedan 1980

Ida Ingemarsdotter såg till att Sverige var med i täten efter de första fem klassisk kilometerna. Hon konstaterade lite oväntat att norskan Heidi Weng aldrig fick kommandot.

På andrasträckan gick Emma Wikén urstarkt. När hon märkte att norskan Therese Johaug hade sämre glid gick hon förbi och var först när hon växlade över till Anna Haag.

Men när Haag växlade över till Charlotte Kalla på sistasträckan var Sverige trea och 25 sekunder efter.

Sedan var det dags för Charlotte Kalla-show. På fjärdesträckan hade hon exakt 25,7 sekunder fram till finländskan Krista Lähteenmäki (numera Parmakoski) och 20 till tyskan Denise Herrmann. Fem dramatiska kilometer tog Kalla in sekund efter sekund och på platån ovanför stadion var hon i rygg på Herrmann och Lähteenmäki. Ett par hundra meter senare var först in på upploppet efter en avgörande manöver i sista kurvan inne på stadion. Hon nådde mållinjen först, föll utmattad ihop och sekunden senare låg hon underst i en hög av svenskor.

1980: Thomas Wassberg, skidor.

1981: Annichen Kringstad, orientering.

1982: Mats Wilander, tennis.

1983: Håkan Carlqvist, motocross.

1984: Gunde Svan, längdåkning.

1985: Patrik Sjöberg, höjdhopp.

1986: Tomas Johansson, brottning.

1987: Sveriges ishockeylandslag, herrar, och Marie-Helene Westin, skidor.

1988: Tomas Gustafson, skridsko.

1989: Bordtennislandslaget (Jan-Ove Waldner, Mikael Appelgren, Jörgen Persson, Erik Lindh, Peter Karlsson).

1990: Stefan Edberg, tennis.

1991: Pernilla Wiberg, alpint.

1992: Jan-Ove Waldner, bordtennis.

1993: Torgny Mogren, skidor.

1994: Fotbollslandslaget, herrar.

1995: Annika Sörenstam, golf.

1996: Agneta Andersson och Susanne Gunnarsson, kanot.

1997: Ludmila Engquist, häcklöpning.

1998: Handbollslandslaget, herrar.

1999: Tony Rickardsson, speedway.

2001: Per Elofsson, skidor.

2002: Susanne Ljungskog, cykel.

2003: Carolina Klüft, sjukamp.

2004: Stefan Holm, höjdhopp.

2005: Kajsa Bergqvist, höjdhopp.

2006: Anja Pärson, alpint.

2007: Anja Pärson, alpint.

2008: Jonas Jacobsson, sportskytte (handikappidrott).

2009: Helena Jonsson, skidskytte.

2010: Stafettlaget, skidor (Daniel Richardsson, Johan Olsson, Anders Södergren, Marcus Hellner).

2011: Therese Alshammar, simning.

2012: Lisa Nordén, triathlon.

2013: Johan Olsson, skidor.

2014: Stafettlaget, skidor (Ida Ingemarsdotter, Emma Wikén, Anna Haag, Charlotte Kalla). (TT)

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!