Marcus Hellners sommar och höst har mestadels handlat om allt annat än träning och formtoppning.
I stället har 29-åringens kropp krånglat. En muskelbristning i ryggen, en axelskada, förkylningar och krånglande luftrör. Flera veckors viktig träning och åkt rakt ner i papperskorgen.
– Det har varit lite rackligt och halvknackigt. Alla smågrejer har inte direkt bidragit till att jag känt mig tryggare, säger Marcus Hellner och fortsätter:
– Jag har varit sjukt motiverad hela året. Men alla små hack har ställt till det litegrann.
Men den historiken i bagaget har Gellivare Skidallians-åkaren tvingats revidera sin målsättning och träning. Totala världscupen är inte längre prioriterad. Nu blickar han i stället framåt mot säsongens två stora arrangemang – Tour de ski strax efter nyår och Ski tour Canada i mars.
– Tourerna blir mina stora mål. Jag kommer att rikta in mig på Tour de ski i första hand och inför den blir det mycket träning, säger han.
I helgen står han vid startlinjen i hemmatävlingen Gällivarepremiären. Men i stället för att slipa på de sista små detaljerna inför världscuppremiären i finska Kuusamo blir troligen lördagen och söndagen runt Hellnerstadion i Gällivare bara förberedelser inför det som komma skall.
– Just nu vill jag bara åka skidor och bli konkurrenskraftig, säger Hellner.
På tal om konkurrenskraftig. De senaste åren har Marcus Hellners stora akilleshäl varit sprint. Mängder av gånger har Gällivares stolthet missat att ta sig vidare från prologerna och i stället tvingats stå vid sidan när övriga världsåkare har gjort upp om topplaceringarna i finalheaten.
Det kan låta lite märkligt med tanke på att Hellner så sent som 2011 chockade skidvärlden och framför allt den norska hemmapubliken när han utklassade alla och vann VM-guld i skejtsprint i Holmenkollen och fick mördarbacken omdöpt efter sitt eget namn – ”Hellnerbacken”.
– Jag hänger inte riktigt med i sprint längre. Jag börjar bli gammal, säger han.
– Att alla åkare är så explosiva är inte till min fördel. Jag brukar komma starkt i slutet när det närmar sig final i sprint. Numera tycker jag att de längre loppen passar mig mycket bättre och de är roligare.
Men även om han börjar känna sig gammal finns drivet att vinna fortfarande kvar. Tio OS- och VM-medaljer har inte gjort att han känner mättnad. Snarare tvärtom.
– Som skidåkare har jag samma driv och tycker att det är trist att förlora, säger han.
Mycket har hänt och förändrats sedan världscuppremiären i mars 2006. Numera tillhör Hellner skidvärldens mest meriterade åkare. Och på det privata planet har han även hunnit skaffa familj med sambon Anna Tjuoiki. På påskafton 2014 föddes dottern Tuva på Gällivare BB.
– Att bli pappa har inte påverkat mig nästan någonting. Som idrottare vill jag fortfarande framåt och kan koppla bort papparollen när jag är ute och tränar i spåren och i skogen, säger han.
– Men när jag är hemma är det Tuva som är fokus. Klart att det är stor skillnad på vardagen nu och förr. Men som skidåkare funkar det lika bra som tidigare.
Som skidåkare ingår det många resdagar och hotellnätter på bortaplan. Hellner menar att han hittills har klarat sig utan dåligt samvete.
– Klart att jag saknar och längtar efter Tuva. Men vi vet att det är en kortvarig grej och att det är en del av livet, säger han.
– Jag tycker inte att man ska ha dåligt samvete. Jag tar igen tiden varje gång jag är hemma och Tuva klarar sig bra.