– Hon fick den individuella VM-medalj som hon så längtat efter och nu är hennes bästa distans kvar, jublade pappa Per-Erik som tillsammans med halva Tärendö hejade fram sin stjärna i Faluskogen.
Norrbottens-Kuriren följde, som enda länstidning, Tärendögängets våndor och glädjestunder på plats i skogen vid "Mördarbacken" i Falun. Det var en skön upplevelse tillsammans med ett härligt gäng på 24 glada Kalla-supportrar som ingenting högre önskade än medalj för byns stolthet, allas Charlotte.
De var där allihop, farfar Bengt Kalla, som väckte skidintresset, pappa Per-Erik, mamma Lena, systern
Christelle, Charlottes första tränare, Sven Winsa, och många, många andra. Tornedalsbyn hade gått man ur huse för att lyfta sin stjärna till stordåd.
Hela Tärendögänget, som under vistelsen i Falun bor på Falu fängelsets vandrarhem, hade etablerat sitt läger alldeles vid VM-spåret en bit upp i den berömda "Mördarbacken".
Mellan träden hängde banderoller med stora bilder på Charlotte. Alla i gänget hade också blå jackor med en bild på Charlotte på ryggen.
Förväntningarna var på topp när tiden för start i skiathlon-tävlingen närmade sig.
Farfar Bengt, som för första gången i sitt 78-åriga liv, var på ett VM för att följa sitt älskade barnbarn, stod närmast staketet vid spåret.
– Nu kommer dom, skrek han exalterat när norskorna och Kalla börjat klättringen uppför "Mördarbacken" på den inledande klassiska delen.
Där såg både farfar, och alla vi andra att Charlotte hade sin dag.
Hon gjorde sitt kanske bästa klassiska lopp i skiathlon och fick byta till skejtskidor först av alla inne i stadion.
Med hårdkörning försökte hon sedan skaka av sig konkurrenterna.
Norska superstjärnan Marit Björgen blev det första offret.
– Oj, vad hon ser trött ut, sprinten tog nog all kraft, utbrast Charlottes pappa Per-Erik när Marit passerade Tärendöklanen en bra bit efter Kalla och norskorna Astrid Uhrenholdt Jacobsen och Therese Johaug.
Bredvid stod mamma Lena Kalla och systern Christelle och spanade med nervös blick.
– Skriv att jag är knäsvag, sa mamma Lena.
Systern Christelle, som i vardagslag studerar till civilingenjör i Uppsala, och kommit med tåget till Falun på morgonen kände sig också darrig av nervositet.
– Så är det alltid när jag tittar på syrran, sa hon leendes.
Sen vet vi hur det gick. Charlotte fick göra grovjobbet i tävlingen, men kunde inte svara när Therese Johaug ryckte i backen och fick med sig Astrid (Uhrenholdt Jacobsen).
Pappa och mamma Kalla var dock stolta över dotterns insats.
– Jag är mer än nöjd med bronset. Hon giorde ett fantastiskt lopp på den klassiska delen, och åkte bra även i fristilen. Men vi hade nog lite sämre skidor än norskorna. Astrid gled lätt ikapp.
Men nu är det bästa kvar, 10 kilometer fritt på tisdag?
– Javisst. Det är ju hennes specialdistans. Då kan det bli en medalj till, kanske en ännu finare, sa Per-Erik småleende och med glimten i ögat.
Charlottes första tränare i Tärendö var Sven Winsa, som tog hand om sin adept med värme och kunskap redan när Charlotte var sex år, som hade sin analys.
– Charlotte gjorde ett fantastiskt lopp. Hon tog bördan att dra sönder fältet. Men norskorna hade lite bättre glid. Johaug var starkast i "Mördarbacken", men jag är så imponerad över att Charlotte orkade komma igen och ge Jacobsen en match på upploppet. Vilken styrka! Det ger henne energi till något riktigt stort på 10 fritt. Charlotte har aldrig gillat masstart, hon föredrar individuell start. Lyckas de med skidorna tror jag hon har en jättechans att ta guldet, sa Winsa.
Den sköna dagen i skogen vid VM-spåret avslutade Tärendögänget med korvgrillning, mackor vid lägerelden och till och med en ”liten Jäger” för att fira sin VM-medaljör.