Den femmilen är det värsta skidlopp jag har sett och förmodligen kommer att se. Johan Olsson är nutidens svar på trion Sven-Åke Lundbäck, Thomas Wassberg och Gunde Svan.
Uppoffringen han gjort på vägen till VM vet jag inte om många föräldrar hade klarat. Det är en sak att åka på utlandstjänst i jobbet. Då vet du tiden, då kan både du och familjen ställa in er på det och avståndet är långt. Det är något helt annat att åka 25 mil hemifrån – och vara borta sju veckor.
Med risken att ödelägga träningen vågade han inte. Olsson kör aldrig en hel säsong. Sjukdomsbesvären tillåter inte det. Den här säsongen fanns bara ett mål – hemma-VM i Falun. Han joggade förbi mig och kollega Jakobsson efter att ha testat skidorna på onsdagsmorgonen. Hack i häl kom Marcus Hellner, som var den givna tvåan i det gänget.
Johan Olsson hade bestämt sig. Det skulle gå fort, uppoffringen skulle betala sig – och döttrarna skulle få se sin far flyga uppför Mördarbacken. Och det var precis vad han gjorde samtidigt som den dräpte alla konkurrenter inklusive Hellner. Säger bara en sak – wow – jag var där.