Marcus Hellner har två raka toursegrar men i år ställs han mot flera landslagskollegor i Calle Halfvarsson, Viktor Thorn, Teodor Petersson och Karl-Johan Westberg.
För fjolårsvinnaren Anna Haag – som meddelat att hon slutar efter säsongen – är också startfältet urstarkt.
Med finns Sveriges nya stjärnskott i Ebba Andersson som slutade fyra i OS i Pyeongchang under februari månad.
I startfältet finns också Mara Nordström och norrbottniska åkarna Lisa Vinsa, Lovisa Modig och Emma Ribom som alla knackar på landslagsdörren.
Första deltävlingen är redan avklarad där fjolårsvinnaren Haag slutade fyra.
Vann gjorde Maria Nordström före Emma Ribom.
– Det var jättekul. Alltså, vi är inte så vana med att enbart staka. Men jag har som mål att staka mig runt i morgon( lördag, 5 mil) så det var en bra uppvärmning köra en stadssprint med bara stakning. Det var ändå 14 dagar sedan jag tävlade sist, så det var ett bra sätt komma igång. Det är alltid en väldigt bra stämning runt tävlingarna här i Gällivare, och jag gillar verkligen det, säger Anna Haag.
Hur ser du på lördagens femmil?– Nä, men det är ju bara att åka så fort som man kan. Samtidigt försöka ha krafter kvar hela vägen, för i fjol blev det väldigt jobbigt då vi kom ut på myrarna innan femmanvägen då det återstod elva, tolv kilometer. Där var min svacka och jag hoppas nu att jag kan ha energi hela vägen och känna mig pigg. Jag hade faktiskt förberett mig lite bättre förra året med stakningen, så jag är lite nervös för hur ska det kännas.
Berätta om skillnaden då ni stakar er hela vägen?– I vanliga fall då man kör med fäste går man ju diagonal i backarna och varierar tekniken. Och nu är det väldigt monotomt när man bara står och stakar, och det tyckte jag var tufft i fjol, säger hon och fortsätter:
- Och man vet inte hur förhållanden är med stavfästet. Men det lär man ju märka, och det är ju lika för allihop. Men jag tycker att det är en väldigt häftig utmaning som är rolig att ta sig ann.
Tredags-touren i Gällivare avslutas med stigning uppför Dundret under söndagen.
– Alltså jag är ju höjdrädd. Förra säsongen när stavarna släppte så fick man bakvikt och då kändes det som att man skulle fara ner i backen, och det var ju läskigt. Det är lite skräckblandad förtjusning. Dels är det väldigt jobbigt att åka men också väldigt läskigt. Men jag ser fram emot det.