Agneta Andersson tog sitt första OS-guld 1984 i Los Angeles i K1 500 meter.
Då var Charlotte Kalla inte född.
På tolv olympiska starter plockade Boforspaddlaren hem hela sju medaljer. Tre guld, två silver och två brons.
Med den imponerande medaljskörden har Andersson varit Sveriges främsta kvinnliga olympier – men under torsdagen tog Charlotte Kalla över titeln då hon skidade hem en silvermedalj på 10 kilometer fritt.
– Grattis Charlotte, det kommer säkert fler medaljer innan OS är slut, hälsar Andersson via Norrbottens Media.
Hon fortsätter:
– Det är bara roligt att Sverige tar många medaljer. Jag tycker det är jättekul att följa Kalla och alla andra svenskar under OS.
Du är alltså inte ledsen för att du tappade rekordet?
– Jag ska försöka att överleva det (skratt).
Vad är ditt bästa OS-minne?
– Sista OS-guldet som jag tog 1996 tillsammans med Susanne Gunnarsson (K2 500). Det var min höjdpunkt under min karriär. Det var mitt allra sista kanotlopp, säger Andersson som samma år tilldelades Bragdguldet.
Andersson hyllar även Hanna Öberg som överraskade alla och tog OS-guld på 15 kilometer distans en dryg halvtimme efter Kallas silverlopp.
– Det är kul att se att de unga skidskyttarna som helt respektlöst går in och gör sina livs lopp. Det är häftigt.
– Jag har själv varit med i Sveriges olympiska kommitté och jobbat med olika talangprogram. Det är roligt att se idrottarna man följt går in och gör fina resultat. Det känns underbart.
Du om någon vet vad som krävs för att prestera på ett OS.
– Ja, det är inte bara att åka dit och tävla som vanligt. Det är väldigt speciellt.
Saknar du tävlandet?
– Nej, inte nu längre. Det var svårt när man la av. Det blev ett tomrum och man saknade allt runt omkring idrotten – sättet att leva och kompisarna. Men nu har det gått så många år och nu tycker jag det är roligt att följa de aktiva, säger 56-åringen som i dag jobbar i en delikatessbutik i centrala Karlskoga.
Allra främst i den totala svenska medaljligan är fortfarande Sixten Jernberg med fyra guld, tre silver och två brons.