Luleå har varit bäst på de primära detaljerna i spelet och det har räckt långt.
Dessutom är det uppenbart att Norrbottningarna även har spelat till sig ett överläge om matcherna slutar oavgjort framöver. Tio vinster på elva försök inte bara imponerar. Det är en så hög siffra att man kan utesluta slumpfaktorn. När det blir övertid är Luleå livsfarliga. Det visade laget kanske allra tydligast senast, när laget dessutom avgjorde efter att ha varit bäst så länge sudden death hade spelats.
Däremot var Skellefteå bättre spelmässigt under ordinarie tid, men när resultatet ska summeras är det inte särskilt intressant fakta.
Skellefteå däremot, har en växel till. Den fick vi alla se när laget knöt ihop säcken mot Linköping. Och nu måste laget få in överväxeln igen – om laget ska kunna göra den här matchserien lång. För det är första hand det Skellefteå får inrikta sig på efter den sparsmakade inledningen.
Att möta årets upplaga av Luleå är svårt på många sätt, men framförallt finns inga enkla lösningar. Djurgården trodde, logiskt nog, att det skulle gå att fysiskt köra över Luleå. Norrbottningarna har det minsta laget och har hela säsongen satsat all kraft på att åka skridskor istället för att tacklas.
Men Djurgårdens taktik fungerade inte speciellt bra. Att försöka mangla Luleå kostar bara energi och möjligen några onödiga utvisningar. Det enda ställe där Skellefteå måste använda fysiken är framför målen.
I övrigt är nyckeln för Skellefteå att använda farten och sin spelskickligheten. När de egenskaperna sammanfaller är det inget lag i elitserien som hänger med.
Två matcher på två dagar är i det här läget däremot helt perfekt för Luleå. Det är svårt att vinna två matcher i följd med vila emellan. Att vinna två matcher två dagar i rad är ännu svårare.
Dessutom misstänker jag att Luleå funderar taktiskt. För Norrbottningarna är 1–1 i helgen sannolikt ett resultat man eftersträvar. Då har laget matchboll efter helgen.
För AIK går det inte att fundera på så mycket annat än att försöka vinna allt till varje pris.