I sjunde himlen

IFK Råneå-Vråken72-76
Det är inte lätt att komma till sporthallen i Råneå och plocka hem några enkla poäng, det var dittills obesegrade Vråken väl medvetet om. Men bortalaget startade bra och kunde ta en ledning, ledningen var dock inte mer än några poäng stor och IFK Råneå skulle komma tillbaka. Att Råneå viker ner sig i hemmahallen händer helt enkelt inte. Så inte heller denna gång. - Det är alltid svårt att vinna i Rånehallen. Det är alltid grinigt här och mycket prestige. Men man vet om det innan och är förberedd på det, säger Mikael Nilsson, lagkapten i Vråken. I halvtid var ställningen 39-39 och bakom de siffrorna fanns en hel mängd med fouls, trots att domarna tillät ganska mycket, samt riktigt högt tempo och en intensitet som var njutbar att bevittna. Det enda som fick en undanskymd roll var spelstrukturen som fick stå tillbaka när intensiteten och känslorna tog överhanden. "Hade dött om den gått i"
Men vem bryr sig om en sådan bagatell. Det här var en mycket bra division II-match mellan två topplag där prestigen mellan lagen var uppenbar. Den sista minuten blev högdramatisk. Lagen gjorde poäng i nästan varje anfall men när Mikael Nilsson i Vråken gav sitt lag ledningen med 74-70 med 20 sekunder kvar var det många som trodde att matchen var över. Nilssons segervrål gjorde sig själv rättvisa i Råneås överakustiska gamla sporthall. Men Samir Sandberg satte omedelbart två straffar för Råneå och sedan var det tokpress som gällde och med åtta sekunder kvar lyckades Råneå sno bollen och Robert Ahlbäck tog bollen till korgen och väl där lade den sig att vila på ringkanten ett tag innan den valde att trilla ner. Utanför korgen. Då var Råneå ett slaget lag men först då. - Den f-å-r inte gå i så det var riktigt skönt när den inte gjorde det. Jag hade dött om den gått i, tror inte jag hade orkat med en förlängning, säger Mikael Nilsson och skrattar. Matchen var riktigt fysisk så det är inte konstigt att Mikael Nilsson var trött efteråt, det blev givetvis extra tungt eftersom Vråken saknade två startspelare och dessutom fick viktige och för dagen duktige Joakim Forsman utfoulad. - Att vi hade två spelare borta blev som extra tändvätska för oss. Och det här var en riktig jävla måstematch, säger Mikael Nilsson. I princip oslagbara hemma
Matchen gällde inte bara seriepoäng utan var även kvalmatch för DM som Vråken nu är klara för. Samir Sandberg i Råneå gjorde sitt bästa för att agera plåster på Mikael Nilsson i försvar och de två hade en intern match. I slutet spelade båda viktiga roller men Nilsson och Vråken avgick med segern med minsta möjliga marginal. - Tungt att förlora, speciellt när bollen rullade på kanten i slutet, konstaterar Samir Sandberg efteråt. Han fortsätter: - Det var två bra lag som både har chans att vinna serien. Jag är glad att vi lyckas hänga på dem i dag, vi får ta dem i nästa match i stället. Vråkencoachen Thomas Rutström var mycket, mycket nöjd efteråt. - Jag tror aldrig jag varit med och vunnit en tävlingsmatch i den här hallen. Råneå är i princip oslagbara. Ska jag vara ärlig förväntade jag mig att vi skulle bli bortblåsta i dag eftersom vi inte riktigt hade laget för att vinna, säger han. Segern var Vråkens sjunde raka och internt har Vråken som målsättning att gå obesegrade genom serien. Kaxigt kan tyckas men så var inte tanken från start. - Det har bara blivit så. När vi började vinna så började vi prata om det och killarna ställer upp på det, säger Thomas Rutström. Det är bra tändvätska för egna laget i serielunken. Och för motståndarna ...

I sjunde himlen

Fysik och dramatik. Mötet mellan Råneå och Vråken var riktigt underhållande. - Vissa stunder var det rena gladiatorkampen, säger Vråkencoachen Thomas Rutström efter sitt lags sjunde raka seger.