?En otrolig lycka?

De fanns på plats i Pragelato och fick från den stora läktaren se när dottern Lina skrev svensk idrottshistoria. Men kvällen före fick de uppleva en ny sida av sin dotter. En final man aldrig glömmer  ? Vi pratade med henne på telefon och det var första gången någonsin Lina sa att hon var nervös inför en tävling. Sedan berättade Lina att hon skulle ta det lugnt i kvalet för att ha krafter kvar till finalen. Hon hoppades på medalj, berättar Monica. Och det blev en final som familjen Andersson sent ska glömma. Linas syster Anna var visserligen hemma eftersom familjens hund ska ha valpar. Men pappa Hans och mamma Monica visste inte vad de skulle ta vägen när Lina svängde upp på upploppet och förvandlade konkurrenterna till statister. När guldet var klart stod Linas föräldrar bara och skrek. Vänner och bekanta kom till dem och gratulerade. När Lina sedan sprang till läktaren för att hälsa på sina föräldrar blev det en magisk stund för familjen Andersson.  ? Vi sa inte så mycket. Vi bara pussades och kramades, minns Monica och berättar att hon och Hans inte kommer att åka hem förrän nästa torsdag. Så det blir fler chanser att se dottern i OS-spåren. Där fanns också Linas pojkvän Mattias Berglund. Sedan började vandringen mot bussen, som skulle föra dem till hotellet på andra sidan franska gränsen. Tappade byxorna Men mitt bland jublande svenskar kommer Monica plötsligt på att hon tappat bort sina täckbyxor i samband med att hon sprang på läktarstolarna.  ? Äsch, jag låter dem ligga kvar på läktaren. Nu ska vi till Frankrike och dricka champange.

?En otrolig lycka?

? Tänk att vår dotter har tagit OS-guld. Vi känner en otrolig lycka. Men nu måste vi hem och se reprisen på tv. Vi minns ju ingenting av upploppet. Då bara skrek vi, säger Linas mamma Monica och pappa Hans till Kuriren.