Urban Lindgren var med
i stafettlaget som tog silver vid VM i Lahtis 2001.
Nu jobbar han till vardags åt räddningstjänsten i Gällivare.
Men kryddar den med att resa runt med den svenska vallalastbilen som sällan hörs i medierna vid framgångar, men verkligen får
bekänna färg vid bakslag.
- Vi är inkörda på touren och har kört de här racen ett antal år. Jag ser inte att det skulle vara några större problem i år med varken resorna mellan tävlingarna eller vädret. Det är lika för alla. Vi brukar försöka vända på det och se det positivt. Om det är svårvallat har man större möjligheter att påverka resultatet. Är det 15 grader kallt går det inte att göra så himla mycket, men är det kring noll och man lyckas finns det alla förutsättningar om man lyckas med grejerna, säger Urban Lindgren till Norrbottens-Kuriren.
Långa dagar
Själv möter han upp det svenska vallateamet på nyårsdagen i tyska Obertsdorf. Men stora delar av manskapet reste ned under tisdagen tillsammans med de aktiva.
- Vi lämnade lastbilen
i München när vi kom från världscuptävlingarna i Rogla. De plockar upp den när de åker ner, säger Lindgren.
Och när åkarna vilar, äter eller bara tar det lugnt så är det full aktivitet i lastbilen.
Till skillnad från åkarna kan de inte lägga sig på sofflocket efter en tävling - utan då ska skidorna testas och
utvärderas.
Mycket nyheter
- Vi jobbar från cirka 06 på morgonen till 21 på kvällen. Det är inga normala arbetsdagar. Men samtidigt är det inget vanligt jobb. Jag tycker det är fantastiskt kul att få
vara med och kunna påverka
resultaten när man själv varit aktiv, säger 38-årige
Lindgren.
Hur ser vallningen ut i dag jämfört med när du var aktiv?
- Det är en helt annan organisation. Jag slutade 2003 och det har hänt oerhört mycket under de här åren. Hur det i dag är uppbyggt
i vallateamen med testning och forskning. Det är en hel vetenskap och även om man skulle jobba heltid med det skulle det aldrig gå för en person att hålla sig ajour med allting. Det är för mycket nytt som kommer och man måste hela tiden ligga steget före och försöka utveckla saker och ting själv.
Pratar ni med varandra mellan vallateamen eller håller man sig till sin egen nation?
- Vi hälsar på varandra, men jag står inte och talar om vad vi vallar med. Vi har bra kontakt med många och stöter på varandra nästan varje helg under ett halvårs tid.
Några av de andra norrbottningarna som ingår
i det svenska vallateamet är chefen Larry Poromaa, Urban Nilsson, materialansvarig, Lars Öberg, vallare, och Stefan Larsson, vallare.