Dragracing - en livsstil

Per-Erik Lindgren har kört dragracing i 20 år och han ser inget stoppdatum på karriären. Han provade att ta ett uppehåll för något år sedan men var tillbaka i förarstolen lika snabbt.- Jag har provat att sluta men jag vet inte riktigt vad jag skulle göra om jag inte körde. Vid det här laget har väl min fru gett upp hoppet, säger han.Med många timmar på landets racingbanor och ännu fler i garaget är han en av depåns riktiga profiler. Uppskattad bland konkurrenterna i en klass som är komplicerad och där tjuv och rackarspel förkommer i varje race."Rolig klass att köra"
Det handlar om att köra fort men inte för fort för då sänkts indextiderna som förarna i klasserna ska försöka hålla och försvårar bra placeringar i kommande race.- Det är en rolig klass att köra och jag har fått många bra kamrater inom sporten också, säger Lindgren.Han har haft en del problem i veckan med en strulande växellåda som gjort att han legat sömnlös flera nätter. Men väl på tävlingen hade de fixat problemet och hade det inte varit för en argt blinkade röd lampa hade Lindgren kört final i går. I stället blev det tjuvstart och respass i semin. Men det påverkar inte humöret så mycket, annat var det när han skrotade bilen i Mantorp för något år sedan.- Jag hade precis skruvat ihop bilen och fått en motor på kredit när jag åkte ned och allting djävlades för mig på nedvägen. Sedan på tävlingen blåser jag motorn som jag inte ens betalat. Då var jag helt knäckt. Därför kan ett rödlyckta kännas ganska lugnt.Trivs där han är
Trots att han tänkt fortsätta inom racingen finns inga tankar på att satsa i högre klasser.- Jag skulle nog klara av det men jag trivs bra i den här klassen och människorna jag har runt mig. - Om man satsar vill man ha kunniga personer runt om sig och inga snögubbar med tummen i armbågen, därför trivs jag med Kent Granberg som brukar följa med mig. Och 15-åriga Jon Bergman som är med mig i dag, han är grymt duktig, säger Lindgren.Men han är även varit med om vinster. Det är känslor som är svårare att beskriva.- När jag var liten tog farsan ut mig i garaget och höll för mina ögon. Sedan när han tog bort handen stod det en ny cykel där. Den känslan som man hade då får man av att vinna. Det är få känslor i det vuxna livet som slår det.

Dragracing - en livsstil

PITEÅ, KURIREN.