Idag är det dags. På en av landets anrikaste asfaltsrakor kommer Sveriges snabbaste racers köra repa efter repa för att se vem som har kapat flest hundradelar, vem som har tunat sin bil bäst och vem som är absolut snabbast. Skådeplatsen är Pite Dragway och bara regnet håller sig undan kommer det att bli åka av. Kuriren träffade några av förarna som kommer att göra upp. Igår (läs torsdag) kunde du läsa om Caroline Strand, Europas snabbaste tjej. Hon höll tillsammans med sina teamkamrater och ett flertal andra till på Gubbdagis på Furuberget i Piteå. En bit in på garagegolvet på "gubbis" står en nattsvart Nova. Föraren Jörgen Berg och hans mekaniker har fullt upp. Förra helgens tävling i Sundsvall höll på att sluta illa.
– Vi märkte att bakdäcken tog i chassit, och tro mig när jag säger att man inte vill att däcken ska explodera i 200 kilometer i timmen, säger Jörgen Berg.
Strax har två metallskivor monterats inne i hjulhuset och problemet är åtgärdat. Jörgen Berg och hans mannar, Bengt Ruhd och Ponts Tägtström stammar från Dalarna – närmare bestämt Ludvika och har kommit till Gubbdagis varenda år sedan Rolf Berglund öppnade dörrarna för långväga gäster att mellanlanda efter dragracingen i Sundsvall.
– Det är helt underbart att komma hit, säger Jörgen Berg.
Bilen han kör nu är inköpt för tre år sedan, anledningen är en av de vanligare inom sporten.
– Den bil jag hade då började gå för fort. Jag var nära breakout och det betydde att jag behövde en ny bil med ett annat chassi.
Breakout, det är när bilen kör fortare än vad reglerna tillåter. Varje chassi och varje klass har egna regler.
– Så den här köpte vi för tre år sedan, och vi håller fortfarande på att lära känna den.
Varenda litet gram har betydelse och bilen måste justeras efter banan den ska köras på.
– De duktiga teamen behöver bara en testrepa för att se hur bilen ska ställas in, säger Jörgen Berg.
Bredvid den nattsvarta Novan står Lars Berglunds bil, en Pontiac Grand Am som nära nog slickar marken, även den inköpt för att hans förra bil började gå för fort.
– Det är exakt tre tum ner till marken. Det är som att köra en go-cart jämfört med Camaron jag hade innan, säger han.
Lars Berglund är lillebror till Rolf Berglund och tillsammans har bröderna otaliga års erfarenhet i dragracingsvängen. För Lars blev det dock ett uppehåll under ett antal år. För tio år sedan hade barnen lämnat hemmet och en bil dök upp i hans liv.
– När jag såg den var det kört. Då var man fast igen.
Mycket hade hunnit hända, men Lars Berglund stormtrivs i den moderna dragracingvärlden.
– Allting är mycket mer extremt nu jämfört med då, allt går fortare men allt håller också bättre.
På sin bil har han gjort många egna lösningar och pekar på avgasrören som går ut från motorn.
– Du ser att de går rakt ut, de flesta lägger dem under bilen. Men jag tänker att om något går fel och det börjar brinna, då passerar det ju under där man sitter. Då är det bättre att det går rakt ut istället.
Just att klura på lösningar är en av de största tjusningarna för Lars Berglund.
– Man kan vakna mitt i natten och tänka: "Jaa, just det så ska jag göra." Frun kan bli tokig ibland.
Nu väntar alltså bästa helgen på året och bara marken är torr står de där redo att trycka på gasen och färdas fram i hastigheter upp till 300 kilometer i timmen. Varför håller man på? De jag pratar med säger alla samma sak.
– Alla vi som håller på är lika galna. Men känslan när man sitter där i bilen är obeskrivligt härlig – då är det värt allt slit.