De individuella sporterna har problem med att locka till sig ungdomar. Som det dessutom finns allt färre av. Plus att det kommit in många andra intressen.
Det märks även i en sport som orientering.
Men det finns ställen där idoga ledare försöker hålla orienteringsintresset uppe. Ett av dessa ställen är på Seskarö med Seskarö IF i spetsen.
– 1974 bildade Seskarö IF orienteringssektionen. Jag tycker att vi varit framgångsrika och duktiga under de här åren. Samtidigt har vi samarbetat mycket, särskilt med Haparanda OK, säger Karl-Erik Nyström som märkt hur intresset för sporten har varierat under åren.
– Det går som i omgångar när det gäller intresset. Vad det beror på är svårt att säga. Jag tycker att det finns ganska gott om ungdomar på ön. Men det är lite svårt att locka dem till orienteringen. De bästa vi har nu är veteranerna.
Ändå är Seskarö IF är i en mycket bättre sits än många andra klubbar. Det är trots allt stor aktivitet i skogarna på ön i stort sett varje vecka under säsongen.
Karl-Erik Nyström berättar att de lägger ut 40 kontroller varje sommar, så att den som vill kan springa ut på en orienteringsrunda när lusten infinner sig.
– Vi kallar det Naturpasset. Kontrollerna ligger ute från 1 juni till 31 augusti. Vi har hållit på i över 40 år och vi har räknat ut att vi totalt under de åren lagt ut 1 500 kontroller.
Har ni inte orienterat sönder hela ön vid det här laget?– Jo, på ett sätt. Men det är en så pass skiftande terräng så det går att hålla på länge än. Samtidigt gäller det att vara observant på förändringarna som sker i naturen, säger Karl-Erik Nyström.
En av de flitigaste banläggarna nu för tiden är Jan Lindelöf, som kommer direkt från skogen när NSD är på besök. Han har varit och lagt sista finjusteringen inför kvällens träningstävling som dessutom ingår i den cup som klubbarna i närområdet lagt in som extra krydda.
– Idag lägger vi tre banor med olika svårighetsgrad och längd plus en nybörjarbana, säger Jan Lindelöf.
Då ska man veta att planläggningen börjat långt tidigare.
– Att lägga en lättare bana tar tio-tolv timmar. Det börjar på datorn samtidigt som man fysiskt måste kontrollera att terrängen stämmer med kartan, säger Jan Lindelöf.
När klockan börjar närma sig 16 är det dags att åka upp till kvällens tävlingsområde vid Tromsö camping.
– Det är en ganska svår terräng. Snårigt på många håll och ett stenigt underlag som inte syns, men du känner stenarna under fötterna när du springer, säger Jan Lindelöf.
Den nya tekniken har gjort det möjligt att starta när du vill. När du stämplar in på starten börjar tiden rulla för dig och den stoppar när du stämplar in i mål.
– Vi brukar ha mellan 20 och 50 startande. På sommaren lite fler när semesterfolket dyker upp. Ibland dyker det också upp duktigt folk, säger Karl-Erik Nyström medan han väntar på att första deltagarna ska dyka upp.
Efter ett tag börjar bilar med orienterare rulla in. Nyström hänvisar dem att parkera längs vägen för att inte störa trafiken in till campingen.
– Finländarna kommer först. De är ju en timme före, säger Nyström.
Samtidigt står Jan Lindelöf bakom bilen med bagageluckan öppen och försöker få igång datorn. Därifrån delar han också ut kartor till de tävlande som alltså kan starta så fort de kommer.
Det är en salig blandning som dyker upp, allt från aktiva till motionärer och i alla åldrar. Och till slut var det 57 startande.
En av dem är Elias Franzén, 22, från Haparanda, men nu boende i Umeå och tävlande för IFK Umeå.
– Jag är hemma på semester. Det här är det bästa med Haparanda att man kan får bra orienteringsträning, säger han och skrattar.
Tyvärr fick han bryta på grund av skavsår.
Två andra som dök upp var far och son Westin.
– Jag har glömt kompassen hemma, utbrast sonen Jens när han fick kartan i handen.
– Ingen fara. Jag väntar med att starta tills du kommer i mål, sa pappa Roger lugnt.
Till råga på allt visade det sig att Roger vann sin bana. Annars var det idel finländska segrar.
– En lyckad tävling i kväll, säger Karl-Erik Nyström nöjt som kunde räkna in nästa 60 startande.