Krönika: Idrotten måste tas på största möjliga allvar

KRÖNIKAN/TORKEL OMNELL Kort bara inledningsvis för de som inte förstår riktigt vad det handlar om: Idrotten är på väg mot ättestupan, lite hårddraget. Vikande bingolottoförsäljning, färre ledare/eldsjälar, ett ohälsosamt skjutsande av föräldrar, större krav på föräldrar, större konkurrens om hallar/utrymme, lägre bidrag, nästan obefintlig idrott i skolan, dyrare, driftsansvar för hallar som läggs ut på föreningar, förmodade fler skatter och lite annat smått och gott. ?Idrottens samhällsnytta? var debattämnet för kvällen. Stor säger många. Men vad kommer debatten i sessionssalen i Stadshuset i Luleå leda till? Tyvärr, ingenting, tror jag. Men det var intressant och många kloka ord sades under ledning av JP Kostet. På podiet satt Åse Anjou, vice ordförande i fritidsnämnden, Bengt Augustsson, ordförande Norrbottens Idrottsförbund och chef för kriminalvården, Monica Carlsson, Norrbottens Landstings Jämställdhetsråd, Sture Bryggman, skolchef i Luleå kommun, Marianne Wilhelmsson, idrottslärare, Lars Lundgren, sjukgymnast och specialist i idrottsmedicin. Vad många av dessa styrande måste ta ställning till är om idrott är viktigt och hur viktigt är det. Hur viktigt är det för folkhälsan, för samhällsekonomin, för minskning av kriminaliteten, för inlärning, för PR för en kommun, för underhållning, för besöksnäring, för lugnare lektioner, för inkomst för en kommun, för bättre arbetsförhållanden för lärare, för en orts attraktionskraft och så vidare och så vidare. 30 spänn vore en investering Vad skolchefen Sture Bryggman borde inse är att Marianne Wilhelmsson är den viktigaste läraren på skolan och hennes status borde höjas rejält. Vad Monica Carlsson med flera i landstinget borde inse är att det usla stödet på tre kronor per invånare i Norrbotten är en kostnad, men att en höjning till 30 spänn vore en investering. Hajar ni!? Vad Åse Anjou borde inse är att en satsning på fler ishallar främjar folkhälsan och ger det överlägset största PR-organet i länet, Luleå Hockey, väsentligt bättre möjligheter att bedriva elitidrott på allra högsta nivå. En nivå som man för tillfället med näbbar och klor kämpar för att hålla. Luleå Hockeys förre spelare Stefan ?Skuggan? Nilsson var där och frågade Åse ett och annat och beskrev den miserabla situationen för barn och ungdomar i hockeyn. Han undrade bekymrat vad kommunen var beredd att göra? Vart vi var på väg. Han var orolig över Luleå Hockeys framtid, och så vidare. Han fick snömos till svar av Åse Anjou. ?Skuggan? var inte bara en lirare Förre lirare, ja. För ?Skuggan? tvingades ju att kasta in handduken och ge upp karriären efter en svår knäskada. ?Skuggan? Nilsson var mycket mer hockeyspelare än ett passningsgeni. Han var duktig i box-play, stark vid sargen, bra på att täcka puck och ?vara i vägen? för motståndare. Jag hoppas att Luleå Hockey tar vara på hans kunskaper och hänger tröjan i taket. Jag tror att många av våra politiker är kloka människor, men fastnar i systemet som är trögare än frusen sirap. Fastnar i partipolitik, maktspel, i rädsla för att förlora positioner och så vidare ? istället för att med kraft agera och göra något riktigt bra. Varför inte satsa på en idrottsprofil i Luleå kommun, allt ifrån mer fysisk aktivitet för små barn ända bort till skäliga elitstöd till elitlagen och tider och hallar för alla. Gå i bräschen! Slutligen en liten känga till folkrörelsen idrotten (en känga som förhoppningsvis ger skjuts framåt). Om inte de styrande politikerna i kommuner, landsting eller i riksdagen lyssnat hittills, så krävs stridsåtgärder. Gå i strejk! Lägg ner verksamheten, stoppa organisationen, skippa skjutsandet, låt någon annan ta ansvaret och göra denna enorma samhällsekonomiska insats som man i dag gör gratis. Då skulle de styrande inse hur stor samhällsnyttan med idrotten är.

Krönika: Idrotten måste tas på största möjliga allvar

Det som gör mig allra mest förbannad är när människor nonchalerar den enda levande folkrörelsen, idrotten. Som Åse Anjou, vice ordförande i fritidsnämnden. Hon borde slita av sig plastöverdragen från skorna och komma ut i idrottens verklighet och ta den på största möjliga allvar.