Videon är inte längre tillgänglig
Solen studsar på den krispiga snön.
Vårvintern har nått Norrbotten.
Men när Norrbottens-Kuriren besöker Lars Öberg hemma i villan i Nyborg är det bara två dagar innan avfärden till italienska Val di Fiemme.
I bil.
Den tjänstlediga konstapeln med östra Norrbotten som ansvarsområde är van att färdas långa sträckor. Både i yrket som polis och som en i det svenska vallateamet innan han klev upp på karriärstegen.
Joakim Abrahamsson steg åt sidan för snart ett år sedan och Lars Öberg tog över. Två Kalixbor som bara har Kalixälven mellan sig. Nästan grannar med andra ord.
- Familjen tycker nog inte att det är så roligt alla gånger. Det är det priset jag får betala för den här typen av uppdrag. Visst får jag försaka barn och familj. Tror jag något annat så är jag inte ärlig mot sig själv. Men jag ser det som en kort period i mitt liv, säger Lars Öberg och fortsätter:
- Jag har också varit borta mycket de här säsongerna jag har jobbat med vallningen på heltid. Jag har ett treårskontrakt som förbundskapten, men får ta en säsong i taget och känna efter. Är jag inte hundra procent motiverad eller att något stör på hemmaplan, då går det inte att göra ett bra jobb.
Brinner
På gårdsplanen står en splitterny sponsorbil med fyrhjulsdrift, takbox och turbodiesel. Värdigt en förbundskapten för något av det populäraste vi har i idrottssverige - längdskidåkningen.
- Visst är det lite fördelar i det här jobbet. Jag fick först ta över "Jockes" bil, men
sedan ett par veckor har jag fått en helt ny, säger Öberg.
Hans egna meriter innefattar ett VM-silver i stafett, ett brons på SM-stafetten med Niklas Jonsson och Larry Poromaa och en världscuptävling i St. Petersburg. Öbergs karriär utspelade sig på 1980-talet och i början av 1990-talet. Han representerade Kalix SK, Hakkas och Piteå/Strömnäs. Sedan utbildade han sig till polis, men släppte aldrig kontakten med längdskidåkningen. Mellan 1999-2002 var han först vallare och sedan vallachef för USA under OS i Salt Lake City.
- Jag brinner för längdskidorna och det är ett stort intresse för mig.
Gillar inte "vallamissar"
Under OS i Turin och OS i Vancouver ingick Öberg i det svenska vallateamet med bland andra tidigare lagkamraten Larry Poromaa från den aktiva karriären.
När inte resultaten gått vägen har mediedrevet riktats mot just det svenska vallateamet.
Och stormarna har inte passerat friktionsfritt förbi.
- Visst märker vi av trycket utifrån. På den här nivån är det antingen eller. Den här
säsongen är det vid två tillfällen som vi inte fått till ett material som räckt och det får anses som hyfsat. Men det får inte bli fler missar. Det gäller bara att inte drabbas av panik utan jobba systematiskt med vad som gick fel. Valde vi fel skidor? Valde vi fel valla? Var det fel struktur? Är det någonting med åkarnas form som påverkar? Det är lätt att säga att det var en vallamiss, men det kan också handla om fel val av skidor, säger Öberg och fortsätter:
- Sedan är det en tävling i tävlingen om att hitta bäst material. Jag försöker titta och observera vad de andra länderna gör och vad det är som de gör och inte vi. Jag vill nog påstå att Norge inte alls lyckats så bra med skidorna, speciellt inte under världscupen i Sotji den här säsongen.
Du har gjort avtryck under din första säsong som förbundskapten med två protester i världscupen?
- Vid det första tillfället i Gällivare upplevde vi att Skofterud använde väldigt kraftiga skateskär i stafetten och det blev en protest som godtogs och hon fick en varning. Men det var inte skäl för diskning. Jag tycker att det är viktigt att vi sätter ned foten, speciellt för våra aktiva som gör allt för att vara där uppe. Vi ledare gör allt vi kan för att påverka resultaten i rätt riktning med schysta medel.
- Andra tillfället var i La Clusaz där vi inte fick igenom protesten i herrstafetten när Hellner stängdes av den norska åkaren. Den godtogs inte av FIS (Internationella skidförbundet) jury. I efterhand förstår jag det beslutet annars hade vi gått vidare. Han (Sjur Röthe) var den där lilla hårsmånen före och fick välja spår. Spontant kändes det just då som osportsligt eftersom att det var ett helt onaturligt spårval och det hävdar jag fortfarande. Men enligt regelverket var det rätt.
Springer och åker skidor
Men allt handlar inte om längdskidor för Lars Öberg. Under mästerskapsåren har delar av jaktintresset fått stå i skuggan av jobbet, men helt glömt är det inte.
- Jag har hållit i lite småviltsjakt, men lagt ned älgjakten tills vidare.
Utöver de cirka 270 resedagarna tillbringar han tiden med familjen och då handlar det också om idrott.
- Vi har två pojkar som är väldigt aktiva i skidor, hockey och fotboll.
Vad gör du för att koppla bort allt?
- Jag försöker hinna med mig själv. Jag springer sommartid och det är ett bra sätt att rensa hjärnan och hålla sig själv i trim. Vintertid, och det kan låta lite sjukt, men att få åka ut och åka skidor utan att ta hänsyn till
någon annan är väldigt stor avkoppling för mig. Det ger kraft och energi för att orka med pressen och belastningen jag har på mig.
Med lite distans till det, hur var det att välja bort din dotter från VM-laget?
- Som det blev var det rätt beslut. SM var avgörande för de som låg på kanten, men Jennie hade för svaga resultat på världscupen i jämförelse med Magdalena (Pajala). I kriterierna vi skrivit väger internationella tävlingar tyngre än ett nationellt mästerskap. Det blev nog rätt även om det var ett svårt val för tränarna.