Han pustade ut och log stort, precis som coachen Charles Barton.
- Men vi klarade det, sa Barton. Vi höll ut.
Det var nog inte många som trodde att de skulle göra det. Dolphins, som laddat upp med fri entré, hade en extra spelare i form av 3.136 personer på läktarna och utnyttjade övertaget.
I alla fall mot slutet.
Till en början klarade LF av det numerära underläget hur bra som helst.
- Vi kom in med rätt energi och inställning. Aggressiviteten, det var det som gjorde det, förklarade Andreas
Person den första halvleken, då LF spelade klockrent försvarsspel och snyggt kontringsspel.
Det gav 35-24 i halvtid.
Ett aggressivt Dolphins
Från pressläktaren såg det ut att vara klart.
- Men vi kom ut lite fel
i andra halvlek. Kanske var vi lite för självsäkra, vi var inte alls lika aggressiva, menade Person.
Det var Dolphins.
Aggressiva och skottvilliga.
Sakta men säkert minskade skillnaden mellan lagen. Matchen svängde fram och tillbaka, men började så smått ändra karaktär. Snart var det Dolphins, inte LF Basket, som hade studsarna och flytet på sin sida.
Charles Barton var inte förvånad. Han såg förändringen.
- Jag visste det och jag sa det till killarna när "monstret" började resa sig. De var riktigt starka i dag, Dolphins.
Och starkare skulle de bli.
Mikael Lindquist vaknade, satte en trea i början av den sista perioden och la an
tonen.
Spännande avslutning
Snart var ledningen uppe
i tio poäng och publiken skrek vilt.
Det var klart. Alla trodde det, alla kände det.
Utom LF Basket.
- Vi spelade som ett lag
i dag. Vår bästa match hittills, sa Andreas Person och tänkte tillbaka.
Slutet var löjligt spännande, när varje skott blev viktigare och viktigare för varje minut som gick.
Det näst sista fällde avgörandet efter en läcker upphämtning.
- Han sa det till oss. "Ge mig bollen så sätter jag den", sa Charles Barton och skrattade.
Marcus Relphorde gjorde som han lovat.
69-71 och en sekund kvar - då kunde inte ens "monstret" vända.
- Vi klarade det. Det tar vi med oss, sa Barton.