Förebilden möttes också av motstånd

Stinsen Arena i Nässjö har blivit en naturlig mötesplats i kommunen.Men det var länge samma läge som i Kalix där två olika sidor ville två olika saker.

FÖREBILDEN. Det är den här hallen Kalix Kommun har tittat på när ett underlag för en egen hall ska tas fram.

FÖREBILDEN. Det är den här hallen Kalix Kommun har tittat på när ett underlag för en egen hall ska tas fram.

Foto: Nässjö Kommun

Nässjö2014-03-11 21:00

– Det är väl alltid så när något nytt ska byggas i kommunal regi, säger Glenn Andersson anläggningschef.

Den stora skillnaden mellan Nässjö och Kalix ligger i att småländska Nässjö är lite mer än dubbelt så stort sett till innevånarantal. Hallen som kommunen i Nässjö beslöt sig bygga har sedan invigningen haft en stegrande beläggning och den används i dag till såväl bandy som mässor, musikarrangemang och för allmänhetens åkning.

– I dag finns i princip inga luckor under vintern. Det är så fullt det kan bli och intresset för att åka skridskor är otroligt stort här i Nässjö, förklarar Andersson.

Hur svårt var det att driva igenom byggförslaget?

– Jag vet inte riktigt det var ju lite före min tid, men jag vet att det fanns ett visst motstånd. Det blev politikerna som bestämde och det finns nog inte många i dag som inte har svängt till att det var en bra idé, tror Andersson.

Kostnaderna för bygget av Stinsen Arena fördelas på tre delar där kommunen stod för 38 miljoner kronor och aktiestinsen (därav namnet på arenan) Lennart Israelsson som bidrog med en miljon kronor och andra sponsorer som tillsammans skänkte sex miljoner kronor till byggnationen.

Rent sportsligt har bandyn i Nässjö mått bra av bygget och flera av ungdomslagen har gått långt i de svenska mästerskapen. I F17 vann Nässjö guld och i P20 har föreningen nått SM-final. Representationslaget spelade i samma kvalgrupp till elitserien som Kalix Bandy.

– Jag tror att arenan har haft en enorm betydelse och inte bara för bandyn här i Nässjö utan för hela bygden, tror Glenn Andersson.

Fakta | Bandyhallar

Ouppvärmda:

Stinsen Arena Nässjö.

Invigd: 2012.

Byggkostnad: 45.000.000 kronor.

Publikkapacitet: 2.000 personer.

Driftkostnad: Ej uträknat för bandyhall enbart och som ingår i ett stort idrottsområde.

Rättvik Arena.

Invigd: 2010.

Byggkostnad: 35.000.000 kronor.

Publikkapacitet: 1.000 personer.

Driftkostnad: Okänd

Behrn Arena Örebro.

Invigd: 2009.

Byggkostnad: 50.000.000 kronor.

Publikkapacitet: 1.700 personer.

Driftkostnad: Ej fastställd.

Svenska Fönster Arena Edsbyn.

Invigd: 2003.

Byggkostnad: 34.000.000 kronor.

Publikkapacitet: 4.000 personer.

Driftkostnad: Okänd.

Uppvärmda.

ABB Arena Syd Västerås.

Invigd: 2007.

Byggkostnad: 90.000.000 kronor.

Publikkapacitet: 9.000 personer.

Driftkostnad: Ej uträknad för bandyhall enbart och som ingår i ett stort idrottsområde.

Ale Arena.

Invigd: 2007.

Kostnad: 17.200.000 kronor.

Publikkapacitet: 2.500 personer.

Driftkostnad: 923.000 kronor exklusive elkostnader.

LF Arena Vänersborg.

Invigd: 2009.

Byggkostnad: Under utredning.

Publikkapacitet: 3300 personer.

Driftkostnad: Ej känd.

Göransson Arena Sandviken.

Invigd: 2009.

Byggkostnad: 230.000.000 kronor.

Publikkapacitet: 4.000 personer.

Driftkostnad: Okänd.

Sapa Arena Vetlanda.

Invigd: 2011.

Byggkostnad: 61.000.000 (inkluderar hockeyrink och konstgräsplan för fotboll).

Publikkapacitet: 1.500 personer.

Driftkostnad: 9.300.000 kronor (inkluderar alla delar).

Slättbergshallen Trollhättan.

Invigd: 2009.

Byggkostnad: 62.500.000 kronor.

Publikkapacitet: 3.500 personer.

Driftkostnad: Okänd.

Sparbanken Lidköping Arena.

Invigd: 2009.

Byggkostnad: 200.000.000 kronor.

Publikkapacitet: 4.300 personer.

Driftkostnad: 18.600.000 kronor per år.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!