Det var pappa Henrik som fick honom att börja intressera sig för motorsport.
– Han har också tävlat. När han var yngre vann han faktiskt svenska juniormästerskapet i rally. Jag brukade följa med honom på tävlingarna. Sedan fick jag prova på att köra gokart när jag var åtta eller nio år. Och jag kände ganska tidigt att jag hade fallenhet för det, säger Philip.
Vilka är dina styrkor som förare?– Min analytiska förmåga. Jag identifierar mina misstag fort. Sedan har jag en aggressiv körstil. Det handlar om att ligga på precis rätt sida gränsen.
Har du varit med om någon olycka?– Nog har det hänt att man åkt av på någon träning, och i fjol var jag med om en rätt ordentlig krasch. Det var under en tävling i Belgien. En medtävlande tryckte på lite väl mycket och tappade kontrollen över sin bil. Jag hade ingenstans att ta vägen och vi kraschade in i barriären i 38 g-krafter. Men det var ingen fara. Jag kände mig lite stel och mör efteråt bara. Våra bilar är väldigt säkra, och det ska mycket till för att man ska skada sig.
För två år sedan gjorde han ett succéinhopp hos PWR racing i STCC.
– Det hade gått rätt bra för mig. Jag hade ett par vinster och några pallplatser i Carrera cup. Och jag visste att PWR höll ögonen på mig. Men jag var väldigt oerfaren och trodde att det var mer för framtiden. Så det kom som en överraskning när de hörde av sig. Men det var kul. Och jag lyckades ju faktiskt att köra snabbare än Robert Dahlgren som vann STCC-titeln. Det fick mig att växa mycket, säger han.
Efter det var det flera STCC-stall som hörde av sig till honom. Det blev dock inga STCC-tävlingar under fjolåret för Philip. I stället valde han att fokusera på Porsche supercup.
– Det där inhoppet stärkte mitt varumärke. Och nog fanns det möjligheter för mig att köra STCC redan förra säsongen. Men jag ville prova på att köra utomlands först, säger Philip och fortsätter:
– Det gick väl inte direkt som jag hade hoppats. Men Porsche supercup är ett tufft mästerskap med många duktiga förare. Och vi fick inte ordning på bilen förrän under den andra halvan av säsongen. Men jag var hela tiden med bland de tio främsta. Så jag kan inte säga att jag är missnöjd. Och det var väldigt lärorikt. Jag utvecklades mycket som förare. Och i och med att vi körde på samma helger som det var formel 1 så var det alltid väldigt mycket folk och tittade på tävlingarna. På den sista deltävlingen var det 360 000 åskådare. Det var riktigt fränt.
Men för tre veckor sedan skrev han på för PWR racing.
– Det ska bli väldigt kul. PWR är ett ambitiöst och professionellt stall. Och jag kom in bra i gänget när jag gjorde det där inhoppet. Jag och Robert Dahlgren har pratat en hel del sedan dess. Vi kommer bra överens. Det var viktigt för mig. Sedan vet jag att de har planer på att tävla utomlands i framtiden. Vilket är något jag gärna skulle vilja vara med på, säger han.
Vad har du för målsättning?– Jag ska vinna hela tävlingen. Det kommer att bli en utmaning för mig som aldrig kört en framhjulsdriven bil förut. Men jag brukar vara bra på att anpassa mig. Och jag vet att jag har kapacitet att göra det.
Redan under din debutsäsong?– Jag har tävlat mot flera av de andra förarna tidigare, och klarat mig bra. Så jag tror inte det är omöjligt. Och jag brukar som sagt vara bra på att anpassa mig. Jag tror det har att göra med att vi knappt har några banor här uppe i Norrland. Jag fick aldrig köra på min hemmabana. Utan var hela tiden tvungen att anpassa mig. Och det blir viktigt nu, för jag måste vara med från början om jag ska ha någon chans.
Nu för tiden är det pappa Henrik som följer med på hans tävlingar.
– Jag tror han tycker det är tråkigt att inte få vara med och skruva som han brukade göra förut. Men han är med på alla mina tävlingar. Inte för att han måste Utan för att han tycker det är kul. Och visst är det skönt att ha med sig honom som ett stöd, säger Philip.