Felicia Mäkitaavola är trots sin unga ålder på elva år en rutinerad löpare när det kommer till Stadsmaran. Den här gången var det sjätte gången som hon sprungit Maxloppet. men det var första gången som hon sprang den lite längre distansen på 3,5 kilometer.
– Det var roligare den här gången för att man fick springa mer. Jag älskar verkligen att springa, säger Felicia Mäkitaavola.
Förutom att det var en ny sträcka så var hon extra glad över att få springa tillsammans med sin jämngamla kompis Ida Bergman som sprang Maxloppet för allra första gången.
Var det du som övertalade henne att springa?
- Litegrann så var det. Jag frågade om hon inte kunde komma och springa. Det är roligt att springa med en kompis, säger Felicia Mäkitaavola.
De två kompisarna gillade både banan och det faktum att de fick springa inför den publik, som bland annat bestod av vänner och familj, och som fanns på plats för att stötta deltagarna. Det gjorde att de fick extra energi under loppet.
– Banan är väldigt bra och den är lite upp och ner. Sen har man folk som hejar och peppar på en hela vägen till målet. Då blir man mer peppad själv, säger Ida Bergman.
Precis som för de andra deltagarna i Maxloppet är det inte placering det viktigaste utan det är att ha roligt när de springer.
– Man ska inte försöka tänka så mycket på de andra utan det är bättre att försöka tänka på sitt egna lopp och inte stressa för mycket, säger Ida Bergman.
Som genast får medhåll av sin kompis Felicia Mäkitaavola som även gillar att jämföra sina tider med tidigare lopp.
– Det är kul att försöka slå sig själv varje gång och att ha roligt. Det är de två viktigaste sakerna, säger Felicia Mäkitaavola.