IFK Luleås offensiva mittfält fick göra vad de ville.
Tomas Eriksson gjorde ett mål och en assist – kollegan Ibrahim Kallay satte ett mål och spelade fram till två.
Sylvia såg inte ut att kunna stoppa IFK i ytan mellan backlinjen och mittfältet.
Och det var precis vad de ville.
På videogenomgången hade tränarstaben tryckt på att utnyttja Sylvias svaghet.
– Det var som vi hade pratat om. Vi har sett på video var de har sin svaghet och det utnyttjar vi. Sen är vi kliniska med Anton, Ibrahim och Tomas. Det känns skitkul, säger lagkaptenen Kalle Norrbin.
Och det är också på den ytan som IFK Luleås stora stjärna i matchen, Ibrahim Kallay, rörde sig allt som oftast.
– Ja, det är ju honom vi vill hitta – eller Tomas och Putte (Patrik Pettersen). Då vi får driva framåt med dem i djupet är det lätt för mig och Magnus (Tappert) att komma med i anfallen. Det är roligt när vi får det att stämma så här bra.
Taktiken gav dem en drömstart på serien – men spelarna själva räknar med att spelet blir bättre.
– Vi har lite mer spelmässigt att jobba på. Vi slår bort lite enkla bollar. Där kan vi mer, tio procent till. Men när man vinner med 4–0, solen skiner och det är mycket folk på läktarna vet jag inte om man ska klaga – det är bara att njuta, säger Tomas Eriksson.
Kalle Norrbin:
– Det här ska vara vår lägstanivå i år. Visst, vi gör fyra mål men det kunde varit så mycket mer. Gör vi det såhär solitt defensivt kommer vi skörda många offer här på Skogsvallen och även i södra Sverige.