Jenny Larsson från Luleå fick sitt stora internationella genombrott när hon vann La Diagonela för ett och ett halvt år sedan på hög höjd i de schweiziska alperna. Ett iskallt lopp där temperaturen på sina håll kröp ner mot minus 30 grader.
Men i vintras körde hon inte ett enda lopp i långloppstouren. Hon missade hela säsongen på grund av sina handledsbekymmer.
I april kunde Jenny Larsson till slut operera sin skadade handled hos en specialist i Göteborg. När läkarna väl kunde konstatera att ett ligament var av.
Nu har hon lagt flera månader av rehab och anpassad träning bakom sig. För drygt en vecka passerade hon en viktig milstolpe. Då gjorde Larsson sitt första rullskidpass med två stavar.
– Jag har tränat på sedan fyra veckor efter operationen. Men att kunna vara tillbaka på rullskidor har verkligen varit ett viktigt mål och milstolpe. Jag har längtat efter det hela våren och försommaren. Ett stort äntligen, helt klart, säger Jenny Larsson.
Hennes plan har varit att smyga igång med rullskidor under den här sommaren. Det har hon nu kunnat göra. För första gången utan smärta – på över ett år.
– Jag åkte rullskidor med två stavar förra sommaren. Trotsade smärtan och bara körde. Efter det har det gjort för ont hela hösten och vintern. Jag har försökt med några pass, men det har inte gått. Så det var första gången på väldigt länge.
Hur var första passet?
– Jag måste säga att det kändes väldigt ovant. Jag har kört ganska mycket rullskidor med en stav. Så jag tänkte innan att det inte skulle bli så stor skillnad. Jag var förberedd på att det skulle göra ont, så jag blev lite överraskad när det inte gjorde det.
Att all rullskidträning – med två stavar – har uteblivit under stora delar av sommaren. Det har hon varit förberedd på och ser ändå med tillförsikt på den kommande säsongen.
– Jag tycker att jag har kunnat ersätta det väldigt bra på andra sätt. Självklart ligger man efter ändå. Det har jag varit förberedd på. Även om jag kunnat stå på stakmaskin i knappt två månader. Det ger ändå ett lugn när man ser hur det var då, jämfört med nu sex veckor senare.
– Det går väldigt fort framåt när man väl kan börja. Jag försöker tänka så.
Hur är status på handen?
– Nu är ligamentet helt och läkt. Nu handlar det bara om att öva in allt igen successivt så det inte blir några överbelastningsskador. Styrke och rörlighetsmässigt tycker jag att jag är tillbaka på 90 procent. Jag ska jobba upp muskelminnet i handen. Annars är jag färdig med rehaben. Man kan bara inte gå från 0 till 100 på en gång.
– Det är en väldigt extrem belastning att stå och staka. Vanligtvis en sommar står jag och stakar fyra-fem timmar. Det är sagt att jag ska vara tillbaka i full belastning på rullskidor i slutet av augusti. Det är en målbild som kan ändras såklart.
Som Sporten har tidigare skrivit om byter Jenny Larsson lag i vinter. Från Team Ramudden till Team Ragde Charge. Det innebär att hon ska tävla för samma lag som Marit Björgen och Therese Johaug åkte för förra säsongen.
Vad är målsättningarna för vintern?
– Jag har sagt att jag siktar på att stå på pallen. Jag siktar högt och det är målen jag har. Men jag är samtidigt väldigt ödmjuk inför att det kanske inte blir så. Personligen måste jag ha den målsättningen för att kunna bedriva en bra träning. Hela tiden ligga på gränsen fysiskt och i rehaben för att pusha sig.