Efter VM-festen kan nu också världscupvintern läggas till handlingarna.
Tack vare poängskörden från Tour de Ski vinner polskan Justyna Kowalzcyk och schweizaren Dario Cologna världscupen totalt, vilket är en stark prestation.
Men säsongens stora namn är givetvis de fantastiska norska giganterna Marit Björgen och Petter Northug, som in i det sista visade överlägsen klass.
Det är helt ofattbart att VM-drottningen Björgen klarat av att dominera som hon gjort i hela säsongen.
I Falun i går tog hon sin 46:e världscupseger och skrev historia som den kvinna som vunnit flest världscupsegrar. Skidvärlden har aldrig tidigare sett en så överlägsen skidtjej, som också lyckades med bedriften att pricka in den absoluta toppformen lagom till hemma-VM.
Ett konststycke som också grymme Northug klarade med glans efter att ha haft det lite trögt i säsongupptakten.
Snacka om att vara bäst när det gäller.
I ett svenskt och norrbottniskt perspektiv var det förstås tråkigt att dubble olympiamästaren och vinterns världsmästare i sprint, Marcus Hellner, inte fick chansen att fullfölja världscupvintern fullt ut på grund av sjukdom.
Men det inte mycket att sörja över.
Gällivareåkaren har gjort det han skulle den här vintern.
Tagit ett VM-guld, vunnit världscupen hemma i Gällivare och noterat en rad andra starka insatser.
Det räcker mer än väl för mig och det är bara att hoppas att Marcus Hellner nu får chansen att koppla av under våren (ladda batterierna på skotern och med kompisarna) för att bygga ny kraft för kommande skidslag, i en karriär som bara blir större och större.
Charlotte Kalla har också gjort en bra skidvinter, även om hon inte fick med sig något VM-guld efter det fantastiska OS-guldet i Whistler.
Men Tärendötjejen bygger också för framtiden och vill hela tiden utvecklas.
Hon tar steg för steg och har den här säsongen, i samarbete med sin personlige tränare Magnus Ingesson, satsat mycket på att bli bättre i den klassiska tekniken.
Det har hon lyckats med, även om hon fortfarande har en bit kvar till den absoluta toppen rent tekniskt.
Samtidigt tror jag att prioriteringen skett på bekostnad av hennes kunnande i favorittekniken, skate.
Det ser så ut.
Det har särskilt märkts i skiathlon-loppen där Charlotte spänt sig i onödan och inte fått ut den åkning hon är kapabel till i den fria stilen, efter att först ha åkt klassiskt och tvingats jaga konkurrenterna.
Hon har ofta fått stumma ben och ibland tappat den teknik som vanligtvis är utmejslad.
I den avslutande fristilen i Falun i går laddade hon för en pallplats, körde hårt i Mördarbacken, men avståndet fram var för stort.
I alla händelser tror jag att team Kalla/Ingesson har något att fundera på och satsa på att förändra träningsmässigt, och taktiskt, inför och under den mästerskapsfria säsong som väntar och då Tour de Ski lär bli den tävling som alla satsar hårdast på.
Piteååkaren Jesper Modin har all anledning att känna sig stolt över sin världscupsäsong.
En säsong där han landade som totaltrea i sprintcupen.
En framgång han själv rankar som större än femteplatsen i VM-sprinten i Oslo och jag håller med.
Långe Jesper har visat upp en förbluffande jämnhet under säsongen. Det har resulterat i en rad sjätteplatser, som till slut blev frustrerande, men givetvis är det stort att hela tiden slå sig fram till finaler i den tuffa konkurrens som råder inom den chansartade sprintåkningen.
Det han nu måste utveckla är sin uthållighet så att han orkar med alla lopp som ingår i en sprint och även har krafter kvar till finalen, vilket han saknat denna säsong.