Jag hade tänkt skriva om Terrance Woodburys debut i LF-linnet.
Men av någon anledning kan jag inte sluta grubbla över Martin Pahlmblad.
24-åringen har varit en personlig favorit och jag såg verkligen fram emot att se honom i årets LF Basket. Men hittills har han varit en stor besvikelse.
LF Basket värvade inte Pahlmblad för att han skulle snitta tio poäng och ta onödiga fouls.
Han är startspelare och landslagsspelare, det finns mycket mer att kräva där. Okej, han gör sitt jobb
defensivt. Men han spelar sällan på motståndarnas bästa spelare heller.
I gårdagens match mot Södertälje hade han fler fouls än poäng.
Med John Rosendahl skadad krävs det att spelare som Martin Pahlmblad kliver fram. Och det gjorde han inte.
Verkligen inte.
Av någon outgrundlig anledning hamnade bollen
i hans händer när allt skulle avgöras. Varför vet jag inte, han var planens kanske iskallaste spelare och borde inte varit den som tog sista skottet. Nu blev det så.
Att vara basketspelare i Luleå är tufft och Martin Pahlmblad har säkerligen känt av pressen utifrån. Pressen från oss i media, pressen från fansen - men jag är övertygad om att han själv har den största pressen på sig själv. Kanske för första gången i karriären.
I alla fall i ett sådant har utsatt läge.
Nu är det lyckligtvis, för både LF och Pahlmblad, en ganska lång väg kvar till slutspelet. Formen kanske kommer med ljuset.
Jag hoppas det.
För LF Basket behöver en Martin Pahlmblad i landslagsform.
Johnell Smith!
Efter en hel del strul med övergångspappren var Terrance Woodbury spelklar i går. Och hans debut kan man inte klaga över. 29 minuter och 19 poäng är stort. Procenten var lysande och det är väl egentligen bara straffkastskyttet som går att anmärka på.
Faktum är att LF totalt sett är ett uselt straffkastlag.
I mina ögon är det bara - för dåligt.
Det är bara Örebro med sina 65 procent som har sämre statistik på straffkasten.
Kanske låter det löjligt när man tjatar om straffkasten, men i en sådan här match var det direkt avgörande. LF Basket missade fem straffkast i rad när matchen stod och vägde. Inte godkänt.
Straffkast handlar om att nöta, nöta och nöta.
Jag utgår från att det nöts ännu mer på LF-träningarna framöver.
Johnell Smith!
Förlusten mot Södertälje känns på något sätt lite smått onödig. Inget ont om ett vilt kämpande Södertälje. Men LF Basket kan så mycket bättre och när det rätta fokuset infann sig så drog man hela tiden i från. Så fort man inte var hundra procent närvarande, då klev Johnell Smith (!) fram och straffade LF.
Jag ska inte vara toknegativ rakt igenom. Det fanns en och annan ljusglimt i matchen också, sett ur LF-synvinkel.
I John Rosendahls frånvaro klev Johan Åkesson fram och gjorde en jättematch. Tyrone Levett slet också bra och verkar ha blivit kvitt fotskadan som stört honom.
För LF är det intensiva timmar. Match i går och sedan är det match redan i kväll när familjen Ryan och Borås kommer på besök.
Dags för Pahlmblads
revansch kanske?