IFK Luleå bortdömt
Blev IFK Luleå bestulen på ett mål som kunde ha betytt tre poäng i seriefinalen mot IFK Timrå (0-0) på Skogsvallen i lördags?- Bollen var så här långt över mållinjen, säger en upprörd Robert Lundgren, och måttar 30 centimeter mellan sina händer.
- Solklart mål och just nu känns allt bedrövligt. Jag är så upprörd att jag har svårt att prata, sa Robert Lundgren direkt efter matchen men ändå med mer än 20 minuters distans från "slagfältet". Robert byttes ut efter 76 minuter och fick se avslutningen från bänken.
Rätt eller fel? I den stora röran framför Timråmålet var det svårt att från läktarplats ha en klar uppfattning om bollen var över mållinjen eller inte. Domaren, den inte helt lyckade Tomas Berg, från Norsjö, stod också illa till.
Det mesta talar för Timrå
Hans assisterande domare på sidlinjen var också han utan möjlighet att bedöma situationen. I det läget friade domaren i stället för att fälla.
Bittert för Luleås IFK-are och tråkigt för fortsättningen av serien om det beslutet blev galet.
Härligt för Timrås IFK-are om Berg tog rätt beslut. Nu finns det nämligen inte mycket som talar för annat än att IFK Timrå tar steget uppåt i seriesystemet. Med fem poängs marginal ned till IFK Luleå, sju matcher kvar (varav fyra på hemmaplan, där Timrå inte tappat en enda pinne hittills) ska det till ett fullkomligt ras om medelpadingarna ska tappa greppet om guldet.
En som inte delar den uppfattningen är IFK Luleås tränare Per Nyström Jensen. Å andra sidan är det hans jobb att fortsatt se möjligheterna.
- Jag tror inte alls att vi är borta ur bilden ännu. Det handlar om två matcher där vi vinner och Timrå förlorar, kommenterade Per.
- Det känns surt om det är som grabbarna bestämt hävdar, att bollen var över linjen och vi tappar två poäng där, tyckte Per som annars kunde vara nöjd med det mesta.
- Det är oförmågan att göra mål som drar ner helhetsintrycket. Matchen var välspelad från båda sidor. Timrå är ett mycket homogent lag och spelar bra fotboll. Vi var med hela vägen med undantag av inledningarna av de båda halvlekarna. Speciellt första halvlekens avslutning var vass från vår sida och vi hade förtjänat ett mål, tycker jag.
Så var det också. Förutom situationen vi ordat om så var Robert Lundgren hårsmånen från att göra mål minuten innan "röran på mållinjen". Robert nickade ett inlägg hårt i marken och vi vara beredd att notera 1-0 när mål-Westin på ett helt makalöst sätt lyckades flaxa till med högerarmen och tippa bollen över ribban. Matchens prestation!
Luthström bra i målet
Utöver de tillbuden skapade IFK ett par skapliga chanser i den andra rundan. Det var främst Per Mettävainio som oroade, dels med en lobb över från fint läge men även med ett par fina skott. Även Johan Isaksson klev in i handlingen sedan han flyttats upp i en mer offensiv roll i matchens slutfas.
I rättvisans namn ska sägas att också Timrå skapade chanser. Gästerna började bäst och rörde om på hemmalagets planhalva ganska ordentligt.
Nu har även IFK Luleå en bra målvakt i Johan Luthström, som svarade för en handfull fina ingripanden.
Annars var det tekniske backen Kristoffer Paez som var det stora utropstecknet i hemmagänget. Kristoffer spelar ibland med små marginaler men den här gången fungerade det mesta och betyget kan inte bli annat än det bästa.
På mittfältet var Per Ekervhen mycket framgångsrik under den första rundan men föll tyvärr tillbaka efter paus.
Johan Isaksson arbetade kopiöst över hela planen i rollen som kantspelare men visst är det i positionen som avslutare som Johan varit nyttigast för IFK den här säsongen.
Ett stort plus också till den oslipade diamanten Maikanu Osman. Där har IFK en framtidsman.
Robert Lundgren i vanlig ordning tuff såväl mot sig själv som med motståndarna. Att det inte blev något mål den här gången berodde dock mest på att motståndarnas backar var såväl fysiskt starka som väl organiserade. Det fanns inte mycket utrymme att leka på för Robert och hans kompis Per Mettävainio. Så enkelt var det.
Så jobbar vi med nyheter