Ett slag mot rekryteringen och spontanidrotten.
Birger Sjöberg, ordförande i Norrbottens Ishockeyförbund är klart orolig över konsekvenserna när klimatet blir varmare och det blir allt svårare för klubbar och entusiaster runt om i länet att vid sidan av länets arton ishallar behålla sina uterinkar.
– Jag har inga siffror, men helt klart har många uterinkar redan lagts ner, och fler blir det när väderförutsättningarna förändras. Det känns inte alls bra, säger han till Norrbottens-Kuriren.
Det är inte många år sedan det fanns en uterink i de flesta byar med självaktning, och till och med grupper av uterinkar på vissa större orter, till fromma för hockey och skridskointresserade ungdomar och äldre.
Men det är numera historia och länets hockeybas kan bara applådera de kommuner, klubbar och andra som håller uterinkarna vid liv trots växthuseffektens framfart med vintrarna.
– Uterinkarna har betytt myckt för sporten, och förhoppningsvis kan det fortsätta ett tag till, även om jag inser att problemet att hålla banor ökar om klimatet blir varmare, som det nu ser ut, fortsätter Sjöberg.
I dag finns 18 ishockeyhallar i länet, som sväljer en mycket stor verksamhet.
Önskar fler hallar
De finns i Luleå (3), Kiruna (2), Piteå (2), Boden, Rosvik, Pajala, Övertorneå, Överkalix, Haparanda, Kalix, Jokkmokk, Älvsbyn, Arvidsjaur, Glommersträsk ( ej konstfrusen is).
– Det är basen för skridskosporterna, och förhoppningsvis får vi ännu fler hallar. En fjärde är redan beslutad i Luleå, och jag skulle också önska en hall till i Boden. Men uterinkar behövs även i fortsättningen för att speciellt de yngre ska kunna få åka skridsko och spela hockey utan att behöva åka långa sträckor och jaga tider i de hårt uppbokade hallarna, konstaterar Birger Sjöberg.
– Det förändrade klimatet har framförallt förskjutit säsongen för uterinkarna. De kommer nu tidigast i gång i november - december, och i vinter har vi sett att det inte finns någon garanti för det.
– I januari-februari kan det sedan bli sträng kyla och då förstörs möjligheterna ytterligare av den anledningen. När jag själv var aktiv hockeyspelare började vi spola uterinkarna i november, och i december var det garanterat bra is. Nu är det inte så. Det har blivit en avsevärt kortare säsong ute, analyserar Sjöberg.
Problemen för uterinkarna i framtiden lär bli störst i kustområdet, men på rak arm konstaterar Sjöberg att det nu finns uterinkar i Piteå-området i Munksund, Storfors, Öjebyn och Piteå och i Luleå i Bergnäset, Björkskatan, Gammelstad, Hertsön, Porsön, Korpcentra, Råneå, Tunavallen och Vitå.
Antalet rinkar minskar
– I Boden finns en konstfrusen uterink vid Björknäsvallen och även i Svartbjörnsbyn och Sävast.
För att nämna några. Det finns många fler uterinkar i länet, men antalet minskar, och den framtida klimatutvecklingen avgör takten på nerläggningarna.
Det är framförallt rekryteringen och den spontana verksamheten från ungdomars sida som drabbas när uterinkar försvinner.
– Så är det. I hockey-Sverige och Norrbotten hittar vi ofta talanger ute i mindre byar och samhällen. Talangerna har ofta börjat sitt spel på uterinkar, och när dessa försvinner kan det lätt bli så att rekryteringen försvåras.
– Vi tappar de mindre orterna. Det slår också mot spontan-verksamheten eftersom ishallarna är hårt uppbokade och det är svårt att komma in där. Ungdomar som vill dra på sig rören har då ingenstans att ta vägen när uterinken är borta.
Är klimatkrisen något ni diskuterar i hockeyförbundet och klubbarna..?
– Självfallet pratas det. När uterinkarna blir färre uppstår hela tiden problem framförallt på ungdomssidan, när det gäller att sätta och para ihop matcher när lag med lång resa, exempelvis från Malmfälten, kommer ner till kusten för att spela. Jag är övertygad om att vi får leva med klimatfrågorna lång tid framöver, slutar länets hockeyhövding.