Fortsatt tungt, IFK

Det behövdes dessutom övertid och en mittback på topp för att kvittera. ? Det var inte svårt direkt, menade poängräddaren Jukka Ollikkala efter 1?1 (0?0) på Skogsvallen. IFK Luleå fortsätter att gå knackigt . Anundsjö lät som en relativt mänsklig uppgift på förhand men det blev precis tvärtom. Efter en lovande inledning föll IFK alltmer in i ett sömngångaraktigt tempo vilket väl passade gästerna, som i sanning försvarade sig med h-e-l-a laget. IFK hittade i början in helt rätt på den stora ytan mellan gästernas mittfält och backlinje där Robert Lundgren vann allt, och lite till, i luftspelet mot Anundsjös småväxta mittförsvarare. Men det blev inte mer än så. Chanserna i första var lätt räknade, för båda lagen, men IFK var det spelande laget. Även om det gick lite långsamt omsänder. IFK tenderade också att bli alltför ?långt? som lag i långa stunder så när väl bollen kom runt på kantspelarna var det för tunt i boxen när inspelen kom. Ändrade taktiken  ? Det stämmer. Vi blev lite för omständliga och fick inte upp nog med spelare. Ibland blev det tvärtom och då blev det för trångt. Men samtidigt skapade vi nog med chanser i slutet för att vinna matchen flera gånger, påpekade tränaren Joakim Norström efter matchen. Andra halvlek började som den första. IFK dominerade händelserna totalt och gästerna fick knappt låna bollen under de första tio minuterna. Då ändrade tränaren Roger Dannberg sin taktik och gick till 4?5-1 vilket skulle stänga till Lundgren-ytan och samtidigt stoppa alla utspel på ytterfältarna som Luleå lyckats med fram tills dess. Och vips. Matchbilden förändrades. Gästerna började vinna kamperna både i försvars- och mittfältsposition och Byström längst fram såg allt farligare ut. Efter 51 minuter fick han matchens chans så långt men IFK-målvakten Johan Luthström avvärjde med en lysande fotparad. Missade inte den andra Nästa chans, som dök upp fem minuter senare, missade dock inte Anundsjös skyttekung . Efter tveksamt och passivt försvarsspel av hemmalaget på mittplanen fick högerbacken Henrik Jonsson fritt skottfält men hans skott fastnade ?på halva vägen?, styrdes lite hit och dit innan den trillade ner mitt framför fötterna på Per Byström som enkelt och ledigt rullade in gästernas ledningmål.  ? Lite typiskt för oss just nu. Att bollen ramlar ?fel?. Men så är det för ett lag med oflyt, menade Norström. IFK fortsatte sitt rullande efter målet men passningsskärpan var inte så där överdrivet bra utan många passningar slarvades helt enkelt bort. In med offensiv kraft Matchen såg ut att gå i stå trots att Norström kastade in Kalle Norrbin och Magnus Johansson som extra kraft framåt och gav order om trebackslinje och om att spela långt och högt i görligaste mån i hopp om att få loss de avgörande chanserna. Men det såg segt ut. När de väl lyckades agerade Anundsjös modige målvakt Andreas Lindberg på ett sätt som sällan skådats på Skogsvallen. Trots sin relativa litenhet så gav han sig in i duellerna med tunge, och småfule, Lundgren med flera utan att tveka det minsta. Och efter en helt osannolik räddning då han förflyttade sig parallellt över hela sitt mål och dök framför Lundgrens fötter vid bortre stolpen med 20 minuter kvar såg det, helt enkelt, ut att bli ?en sån eftermiddag?. När dessutom Magnus Johansson brände fyra solklara lägen med obeslutsamhetens bollträff tog Norström det sista halmstrået och kastade in mittbacken Jukka Ollikkala som extra forward under de sista tio minuterna. Och det betalade sig. Två minuter in på stopptid fick Ollikkala öppet mål efter ytterligare en av ett otal långbollar mot Lundgren/Johansson. Och den här gången kom Lindberg till korta.  ? Lite tur ska man ju ha och det känns bra med en poäng när vi spelade så dåligt, summerade Ollikkala. Målen: 0?1 (56) Per Byström, 1?1 (92) Jukka Ollikkala. Hörnor: 7?5. Varningar, IFK: Per Ekervhén, Robert Lundgren, Niklas Berglund. AIF: Per Byström. Domare: Mikael Smedborn, Lidingö. Publik: 302.

Fortsatt tungt, IFK

IFK Luleå fortsätter att i-n-t-e vinna. Dessutom satt poängen mot Anundsjö långt, långt inne.