Fortfarande nyfiken på idrottsvärlden

Efter 43 år på Norrbottens-Kuriren har Håkan Svensson vänt blad i livet. Men han släpper inte Kuriren. Och Kuriren släpper inte honom. Den nyblivne pensionären kommer att dyka upp i tidningen då och då på frilansbasis. - Det känns inspirerande och kul att vara med i matchen ett tag till, säger Håkan Svensson.

BLODAD TAND. Det lär bli en och annan tur runt i Europa med den nyinköpta husbilen.

Foto: Håkan Gidlöw

Luleå2010-11-16 06:00

Det var i slutet av 1967 som Håkan Svensson stegade in på Norrbottens-Kuriren för att söka jobbet som sportreporter. Han hade under ett par år arbetat som lokalreporter för Västerbottens-Kurirens räkning i Vilhelmina, hans hemkommun, men nu var det dags för något nytt. Intervjun med dåvarande sportchefen Cross Hägglund gick riktigt bra och när han lämnade Luleå var det mer eller mindre klart - jobbet var hans. Och så förblev det under hela 43 år. Sportchefer och arbetskamrater har kommit och gått - men Håkan Svensson har bestått. Visst har det funnits en hel del chanser att hoppa på nästa tåg men varje gång har han valt att stanna kvar. Det finns en enkel förklaring. - Jag har trivts för bra med jobbet så jag kom aldrig till skott (skratt). Det har varit en väldigt bra kompisanda, jag har trivts hur bra som helst, säger Håkan Svensson som i september fyllde 65 år. Kör på
Men även om han nu gått i pension så har han inga som helst planer på att sluta skriva eller släppa kontakten med idrottsvärlden. - Nej, nej, absolut inte. Inte så länge det känns bra och kul och jag orkar med, säger Håkan Svensson. Och det kommer ni att märka i Norrbottens-Kuriren ganska snart.

- Jag kommer skriva krönikor återkommande under säsongen. Det tycker jag är jättebra. Det känns kul att i kanske lite friare former skriva krönikor. Det går att samla på sig lite saker och tankar som man kan få med i krönikorna, säger han.

Nu har det gått ett par månader sedan han slutade på Norrbottens-Kuriren och visst finns det en viss "abstinens". 43 år är trots allt 43 år och sätter sina spår.

- Klart att jag ibland saknar jobbet, den samvaron som finns och ni på redaktionen. Men nu när jag ska jobba vidare lite då och då så håller jag kontakten och det känns precis lagom, säger Håkan Svensson.

Under sina första år i Norrbotten bodde han i Luleå men sedan mitten av sjuttiotalet har han pendlat från villan i Rosvik. Det har blivit en hel del mil på E 4 under årens lopp men framförallt - det har blivit en hel del reportage, artiklar och notiser. - Oj, oj, jag har egentligen ingen aning om hur många. Det måste vara tiotusentals, det kanske inte räcker med det. Jag vet inte. Men det är ofattbart många (skratt). Många höjdare
Håkan Svensson har under årens lopp varit med om en mängd höjdpunkter inom den norrbottniska idrotten. Han har arbetat för tidningen under smått otroliga sex (!) årtionden så det finns en del att välja mellan. IFK Luleås kval till allsvenskan och den efterföljande säsongen i allsvenskan 1971 och Luleå Hockeys uppgång till elitserien samt klubbens guld 1996 är givetvis några godbitar. Men som alla andra sportjournalister har han haft områden och sporter som han brunnit lite extra för. Alpint och friidrott är två och så givetvis, längdskidåkningen. Det finns få skidreportrar i Sverige som besitter den erfarenheten och den omfattande kunskapen om längdskidor som Håkan Svensson har samlat på sig. Vid hela tolv världsmästerskap har han varit på plats för Norrbottens-Kurirens räkning, senaste gången vid VM i Liberec, och vid VM i Oslo i februari hoppas han också vara på plats. Hur många skid-SM han varit på är han lite osäker på men det handlar om närmare 35. Norrbottens-Kuriren har under många år varit en av landets främsta på skidsport, något undersökningar visat, och en stor del av det kan tillskrivas Håkan Svensson. Ganska omgående blev han Norrbottens-Kurirens skidexpert och tajmingen kunde inte varit bättre. Norrbotten har haft en hel drös med världsåkare under hans yrkesverksamma tid på Norrbottens-Kuriren. Lundbäck viktig
Håkan Svensson nämner en mängd åkare som passerat och som betytt mycket för bevakningsnivån hos Norrbottens-Kuriren. Från Sven-Åke Lundbäck till dagens åkare med Charlotte Kalla och Marcus Hellner i spetsen. Däremellan ryms åkare som Christer Majbäck och Niklas Jonsson, bland många, många andra. Så visst har det funnits att göra. Sven-Åke Lundbäck är ett namn Håkan Svensson återkommer till. Hans överlägsna OS-seger i Sapporo 1972 var en händelse som ökade intresset för skidsporten ytterligare och som tog bevakningen till en ny nivå. - Det blev mycket runt
honom efter att han vunnit OS-guldet i Sapporo. Det var en otrolig händelse. Det var en inspiration och kick för oss, säger Håkan Svensson som fick nöjet att vara på plats sex år senare när Lundbäck vann guld på femmilen vid VM i Lahti. Fogdö speciell
En annan som Håkan Svensson gärna lyfter fram är slalomåkaren Thomas Fogdö. Under säsongen 1992/93 vann han fyra världscupsegrar och tog hem den totala slalomcupen. - Det är riktiga höjdare. Jag var på plats när han säkrade segern, säger Håkan Svensson som fick en speciell kontakt med världens då bäste slalomåkare. Alpint ligger honom varmt om hjärtat men just nu är det längdskidor som gäller. Vid helgens världscuptävling i längdskidor kommer han finnas på plats och fungera som en länk mellan medierna och arrangörsorganisationen. Efter åtskilliga världscuptävlingar och mästerskap vet han hur det ska vara för att alla ska bli nöjda. Han kommer självklart att följa tävlingarna och givetvis blir det en initierad skidkrönika i Norrbottens-Kuriren på måndag. För även om Håkan Svensson har vänt blad så finns han på samma sida. Norrbottens-Kurirens.

Håkan Svensson om

...den största personligheten han stött på

- Ojdå, jag har mött så många, både i och utanför idrottsvärlden. Men måste jag välja så får det bli Björn Borg av den anledningen att när vi på 80-talet talades vid en lång stund i ett källarutrymme
i Luleå, så var det på den tiden då Borg inte talade med pressen, som han ansåg sig förföljd av efter diverse "affärer". Borg pratade plötsligt öppenhjärtigt om sig, och sitt liv, och hela intervjun kändes just då väldigt stor och viktig för mig. ...vem som är roligast att intervjua - I dagens generation vill jag nog säga Marcus Hellner, som alltid har haft skrivmässigt bra saker att berätta. Men så mycket kan jag säga att jag aldrig skrattat så mycket under mina intervjuer som när jag stått öga mot öga med Janne Boklöv, backhopparen från Koskullskulle som förändrade världen. Det hände alltid något oväntat, och jag glömmer aldrig när han uppriven kom springande fram till mig efter en träningsrunda i Mellaneuropa, och stammande konstaterade att han blivit "bi...bihiten av en hund.." En annan glad gamäng jag gärna minns, och som var rolig att språka med, var Bill Gällman i IFK Luleås allsvenska fotbollsgäng 1971. ..det roligaste jobbet - Såna vimlar det också av, men en riktig höjdare var husbilsresan till skid-VM i Liberec häromåret. - Då tog vi på redaktionen ett grepp som väckte stor nyfikenhet och blev omtalat i hela media-Sverige, och även utomlands. - Vi bröt normen, fotade, skrev och bloggade, inte bara om tävlingarna, utan om hela den 450 mil långa resan. ...det svåraste jobbet - Att skriva om slalomstjärnan Thomas Fogdö efter olyckan. Efter att ha följt honom nära i karriären vid tävlingar runt om i Europa hade jag kommit honom mycket nära. När så olyckan i Åre inträffade förändrades allt på ett dramatiskt sätt, och det kändes svårt att stå i hallen på lasarettet i Umeå och försöka få fram besked om skadans allvarliga konsekvenser. ...det mest minnesvärda mästerskapet - Det får bli VM i Lahtis 1978 eftersom det var min första stora mästerskapsbevakning på plats. Det gick otroligt bra för länets åkare, med bland annat två guldmedaljer för Sven-Åke Lundbäck (femmilen och stafetten), och jag fick massor med beröm för min jobbinsats. ...vilket årtionde som varit roligast att arbeta i - Jag väljer nog 70-talet och 2000-talet. 70-talet
eftersom jag var ganska ny i gamet och fick starta reporterkarriären med att följa IFK Luleå i fotbollsallsvenskan och därefter en rad skidframgångar med Sven-Åke Lundbäcks OS och VM-guld i spetsen. 2000-talet har varit roligt eftersom jag haft förmånen att jobba i en ganska fri roll tillsammans med ett gäng flitiga, glada ungdomar på redaktionen, som jag tror också har uppskattat att ha en "farbror", med historiska kunskaper i bagaget, att bolla sina jobb med. ...vilket scoop han minns bäst - Kanske var det när jag sammanförde två idrottare skidstjärnan Magnus Ingesson och en basketsepelare från Jokkmokk som drabbats av samma cancersjukdom, och de fick tala ut om sin rädsla, sina känslor och vägen tillbaka efter sjukdomen. Eller när jag skrev om orienteraren Krister Sjöhed som drog på sig en svår ryggskada med på tok för hård träning i för unga år. Det gav eko inom idrotten och blev startpunkten på en stor artikelserie, som sedermera kom att användas som debattunderlag och utbildning i skolor och föreningar. ... de största norrbottniska idrottsögonblicken han speglat under 43 år som reporter i Norrbotten - IFK Luleå i fotbollsallsvenskan, Sven-Åke Lundbäcks OS och VM-guld, Luleå Hockeys SM-guld 1996, Niklas Jonsson dramatiska slutstrid med Björn Dählie vid OS i Nagano, samt Lina Andersson, Charlotte Kalla och Marcus Hellners OS-guld i längdspåren på 2000-talet. ... de idrottsevenemang i länet som varit mest minnesvärda - Norrbotten har alltid varit duktiga på stora arrangemang tack vare en kader lyskraftiga ledare, som ville och vågade satsa. Ingen nämnd, ingen glömd. - Femdagars i orientering, alpina världscupen på Dundret, seglings-VM, VC i längd i Kiruna och Gällivare. Internationella evenemang som med all rätt fick massor med beröm, och blev folkfester
i länet. ... intressen att odla som pensionär - Lek med barnbarnen, fjällturer på skidor och skoter, fiske, jakt, matlagning, resor, skön musik, bokläsning, och inte minst en hel del jobb..!

Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!

Läs mer om