Krönika: Idrotten känns inte speciellt viktigt i dag

En del säger lite skämtsamt att fotboll inte är en lek på liv eller död ? den är viktigare än så. Jag har gillar det skämtet, för det säger mycket om engagemanget för världens största sport, som jag anser fotbollen vara. Men i dag, och en tid framåt, känns det som ett väldigt dåligt skämt. Det handlar om demokrati I onsdags fick vi med en hård och brutal tydlighet reda på att demokrati är ett ?spel? på liv och död. Vi fick se det på riktigt nära håll, i lilla snälla Sverige. Annars spelas de spelet på många andra platser utanför vårt land, men det är på tv och det är långt, långt bort . Men detta spel är utan tvekan det absolut viktigaste i världen. Det är en match som har pågått ända sedan människan kom till världen och fighten kommer att pågå ända fram till människosläktet dör ut. På ena sidan planhalvan våld, anarki och diktatur. På den andra planhalvan finns demokrati och solidaritet. I går fick den svenska demokratin, och det svenska öppna samhället, en så grym och smärtsam förlust att det kommer att ta år att läka. Ungefär just när vi hade lagt mordet på Olof Palme åt sidan, och det var ett tag sedan Christer Pettersson figurerat i kvällspress eller på tv i TV3, kom detta. Vem orkade bry sig om ekonomi och idrott Själv satt jag tillsammans med vår nye landshövding P-O Eriksson och pratade ekonomi och idrott. Bengt Augustsson, ordförande i Norrbottens Idrottsförbund och chef för kriminalvården, var också med. Självklart avbröt vi. För vem orkade ens bry sig det minsta om ekonomi och idrott då. För P-O var det naturligtvis ett mycket mer chockartat besked än för många andra av oss. Efter en mängd år som riksdagsman var han bekant med Anna Lindh och han känner hennes make Bo Holmberg, som liksom Eriksson är landshövding (i Sörmland). Så länge jag kommer att ha minnet i behåll kommer jag aldrig att glömma var jag var och tillsammans med vem. Jag tror att jag har många med mig. Jag kommer också ihåg exakt var jag var när jag fick beskedet om mordet på Olof Palme. Det var i bilen på väg från Ersnäs in till stan för att lira en inomhusturnering i fotboll. Är ganska säker på att ?Lelle? Almqvist och Lasse G. också var med. Vad händer nästa år den 11 september? Vilket förbaskat obehagligt datum. För två år sedan såg jag på tv vad jag trodde var modellplan åka rakt in i ett par skyskrapor. Det kändes som om det var på film och inte i verkligheten. Men det var terrorismen som visade sitt allra vidrigaste tryne. Nu känns det viktigt att rösta på söndag Själv hade jag inte tänkt att rösta om vilka stålar vi ska ha. Jag har velat mellan nej och ja, och ja och nej, för att att sedan bli en slö soffliggare. Det var bekvämt att inte ta ställning ? och hur fasen ska jag veta när inte ens ekonomerna är eniga...? Men jag tänker resa mig upp från soffan, leta rätt på röstkortet och delta. Men eftersom jag inte har en susning lutar det åt ett kryss, om ni förstår vad jag menar. Men det ?krysset? är viktigt, för att det räknas. Jag vet inte om mordet hade med politik att göra. Men jag går till vallokalen för demokratin. Jag tycker att alla som har möjlighet ska göra det samma. Efter intervjun med landshövding Eriksson, och ett par timmars nyheter på tv, åkte vi på Norrbottens-Kuriren till Luleå Hockeys pressträff som man av tradition alltid håller inför en ny säsong. Från ett ohyggligt tragiskt mord ? till ishockey. Livet måste, trots allt, gå vidare.