Urban Nilsson från Sävast tog över som vallachef i det svenska längdlandslaget inför säsongen 2013 då han ersatte Larry Poromaa. Sen dess har han varit med om otaliga framgångar bland annat med medaljregn i Val di Fiemme, Sotji och Falun.
Förra veckan kom han hem från OS i Pyeongchang där de svenska damerna – med Stina Nilsson och Charlotte Kalla i spetsen – körde hem sex medaljer.
– Jag tycker att OS var bra, nästan bättre än vad vi hade räknat med innan mästerskapet. Att vi fick medalj på samtliga damlopp var väldigt väldigt bra, säger han.
För de svenska herrarna gick det betydligt sämre under OS, de tog inga medaljer. Efter stafetten, då Sverige var långt efter täten, valde Urban Nilsson att be om ursäkt till svenska folket då de klassiska skidorna inte alls hållit måttet för Jens Burman och Daniel Rickardsson.
– Vi bommade lite på stafetten. Sen om det hade räckt till en pallplats med bättre skidor, det får vi aldrig veta. Det är sånt som händer, säger han.
Du bad om ursäkt i TV efter loppet.– Vi hade ju inte konkurrenskraftigt material åt grabbarna. Det svider ju såklart. Speciellt för dem som ville visa hur duktiga de är. Jag tycker mest synd om åkarna, men OS är stort och betyder mycket även för de där hemma som laddar upp med kaffe och bullar framför TV:n. Det är tråkigt när inte grejerna fungerar.
Var det svåra förutsättningar i Pyeongchang?– Ja, det var svårt. Det var det faktiskt. Det kastade ganska mycket i vädret och det var otroligt torrt där jämfört med vad det är på andra tävlingar. Men det är ju lika för alla.
Charlotte Kalla var inte så nöjd med sina skidor under den avslutande tremilen.– Det kan vara så att vi bommade med ett skidval där. Det var inte så mycket själva vallagrejen. Det är klart att Charlotte jättegärna ville ha en medalj till, men som vallachef är jag ju lika glad när Stina Nilsson tar en medalj.
Just nu befinner sig Urban Nilsson i Norge för slutspurten av världscupen. Kommande vecka avslutas hela den internationella tävlingssäsongen med en minitour på hemmaplan i Falun.
Just nu är det oklart om det blir någon fortsättning i landslaget för Urban Nilsson. Hans kontrakt går ut efter den här säsongen och han för just nu samtal med landslagschefen Johan Sares om framtiden.
Å ena sidan trivs han jättebra med sitt jobb och ser positivt på en fortsättning. Å andra sidan har han två små barn hemma i Karlstad – femåriga Astrid och tvåårige Assar – som det det sliter att ständigt vara borta från.
– Det är otroligt jobbigt. Det har jag sagt tidigare att jag tänker inte jobba bort dem. Vi får sätta oss ner i familjen först och främst och prata om hur det har funkat.
Hur många resdagar har du?– Det varierar lite. Som mest har jag varit borta 160-170 dagar. Nu är jag kanske nere på 120. Sen får man också komma ihåg att under OS var jag borta en hel månad. Det är jobbigt. Min fru Ida drar ett fruktansvärt stort lass hemma, det måste man vara ödmjuk med.
När tar du beslut om framtiden?– Det tar vi nu snart. Jag har haft en bra dialog med Johan Sares och vi ska fortsätta ha det framöver.
Urban Nilsson trivs väldigt bra med sitt vallajobb, men han medger att han som vallachef då och då hamnar i skottgluggen. Efter OS-stafetten i Pyeongchang var till exempel Daniel Rickardsson öppet kritisk till vallateamets insats med hans skidor.
– Det vet man när man tar det här jobbet, att man har en utsatt position. Ibland kan det väl vara så att när åkarna kommer in i mixade zonen så vill de visa att de är i bra form och förklara varför det gick dåligt. Ibland beror det på vallan, ibland inte. Jag tycker att det är bra att de aktiva vågar säga vad de tycker, det tyder ju ändå på att vi har en bra dialog.
Du hör aldrig något från arga TV-tittare.– Det beror väl på hur mycket man läser i sociala medier. Det är klart att där står både det ena och det andra. Men för mig är inte det viktigaste vad folk tycker därute. Det viktigaste är att känna förtroende från åkarna. Har man inte det ska man nog söka sig härifrån. Det här jobbar man med för att man har hjärta, passion och älskar sporten. Inte för att man vill ha en lön i slutet av månaden. Då kan man lika gärna jobba med något annat.