Det blev en uppgörelse mellan Maria Nordström och Ebba Andersson.
Supertalangen Ebba Andersson – som slutade fyra i OS – fick se sig besegrad.
– Det var ett bra lopp i början med bra och hård fart. Sedan är jag inte van att varken köra så här långa lopp eller att staka. Jag har stakat så här en gång tidigare och det var 10 kilometer så det här var ett snäpp upp. Men det var en rolig erfarenhet, och kul se hur kroppen reagerar när den börjar bli trött, säger Ebba Andersson och fortätter:
– När det var 15 kilometer kvar började jag känna att jag blev trött muskulärt och då var tvungen att släppa gruppen jag låg i och Maria (Nordström). Och efter det var det bara ge det man hade ända in i mål. När jag kikade bakåt såg jag att Anna (Haag) kom då var det bara att lägga i en sista växel då man åkt så långt.
Emma Ribom slutade tvåa i torsdagens stadssprint blev åter igen bästa åkare från Norrbotten när hon slutade fyra på 2.25:16.
– Jag försökte hänga på Ebba (Andersson) Anna (Haag och Maria (Nordström) men de var väldigt starka och jag fick släppa efter 5-6 kilometer. Sedan hamnade jag i en klunga där vi drog fram varandra.
Hur är det här med att staka hela loppet?
– Jag har gjort det en gång tidigare, och det är en utmaning som är lite speciell för oss som åker traditionell skidåkning i vanliga fall. Men det är en rolig utmaning.
Hur passar det dig?
– Jag tycker själv att jag är en stark stakare, och jag tycker om att göra det. Så jag tror att det passar mig väldigt bra.
Och i morgon ska ni upp på Dundret.
– Då ska vi upp på toppen. Det blir en härlig utmaning, och en helt annan än vad vi gjorde i dag.
Du har ett bra läge inför klättringen nu.
– Precis. Jag ska ge järnet och så får vi se hur långt det räcker.