Tommy Gustavsson, Hemmingsmarks SK var förste norrbottning att passera mållinjen i Red Bull Nordenskiöldsloppet.
– (skratt) Japp, jamen återväxten är väl inte den bästa häruppe, sade den 51–årige längdåkaren när Kuriren pratar med honom.
På tiden 9.25.07 hade han forcerat terrängen från Purkijaur in till Jokkmokk, ett lopp uppskattat till 200 kilometer.
Varför åker man 20 mil skidor?
– Jadu, det frågar man sig ju nu. Nämen, det handlar väl om det historiska och att det var det första, även om det blev lite rumphugget nu då det inte blev originalsträckningen, sade Tommy Gustavsson.
Det gick bra i tio mil, sedan gick han tom.
– I sedvanlig ordning fyllde jag inte på så mycket utan jag åkte bara, så då tog det slut. Efter 12.5 mil hade jag sådär väggkänning. Då kändes det som att det mest handlade om att ta sig i mål, men sedan stannade jag och åt och då kom energin tillbaka
Han stötte på Lina Korsgren och Britta Johansson Norgren och anslöt sig till den gruppen.– Så jag låg och drog där ett tag, så länge det fanns energi, så då for de, sedan åkte jag ensam i fyra mil. Då kom jag ikapp dem och åkte med dem i mål.
Men mot slutet kom en sista pärs.
– (skratt) Det var så jädra jobbig avslutning på elljusspåret, med de här småknixarna då var det inte så hög motivation. Hade jag haft 50 000 kronor att slåss för då, då kanske det hade varit annorlunda.
Skulle du göra om det här?
– Kanske. (skratt) När jag har fått vila lite och glömt hur jobbigt det var så. Det skulle vara roligt att åka originalsträckan.