Även om hon var nervös, lycklig och trött om vart annat kommer nog Emma Ribom att alltid komma ihåg den där stunden i Östersund i lördags.
Först vann Kalixtjejen damernas sprintfinal i stor stil och bärgade sin första världscupseger på hemmaplan.
Sedan blev det ännu mer dramatik för Piteå Elit-åkaren. Bara några minuter efter hennes seger körde hennes amerikanske pojkvän JC Schoonmaker i herrarnas final.
Och han slog till med att sin första pallplats i världscupen genom att bli trea bakom Johannes Hösflot Kläbo och Erik Valnes.
Med några dagars distans säger Ribom så här om lördagen:
– Åh shit, det var så nervöst. Det är så mycket känslor. Först åker man själv och sen inser jag att ”shit nu ska han snart starta sin final”. Men det var riktigt mäktigt att se och jag har sagt hela veckan att jag har haft på känn att han skulle få till en bra tävling här i Östersund. Det var mäktigt att se och en första pallplats är någonting alldeles speciellt. Det var stort att få dela den dagen med honom.
Egentligen skulle hon ta ett varv med segerintervjuer, men Ribom prioriterade förstås att se sprintfinalen.
– Ja, men jag såg hela finalen. Jag gjorde en intervju i den mixade zonen och sen sa att jag får komma tillbaka. Jag stod väldigt nära storbildsskärmen och såg alltihop.
Skrek du på slutet?
– Det finns ganska roliga klipp när jag står och kollar på finalen. Jag kunde inte stå still i alla fall.
Ribom och Schoonmaker har varit ett par sedan i våras och de fick till ett litet firande i lördags.
– Ja, det är ganska mycket att smälta efter en sån dag. Så båda två däckade i soffan när vi kom hem här. Sen åt vi lite pizza. Min familj var över. Mamma, pappa, min lillebror och hans flickvän var här. Vi åt lite pizza och poppade lite champagne, så vi firade ändå.
Efter Riboms drömstart på säsongen leder hon sprintcupen och är trea i totala världscupen. Närmast väntar sprint, skiathlon och 10 km i Trondheim från fredag till söndag.
– Jag har haft en väldigt fin start på det här året och är fortsatt väldigt glad över hur jag åker skidor. Nu gäller det bara att försöka hålla i det här så länge det går. En helg till i Trondheim och sen får vi lite julledigt. Det tror jag blir väldigt bra.